Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Närande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m när
a) Uppehålla, underhålla. Ved närer elden. Lyx
närer lasten. — b) Hysa. N. hal, misstankar
emot någon. — N. sig. v. r. Förskaffa sig
näring, föda, uppehälle. N. sig med alt sy
kläder. Han har intet all n. sig med. (Fig.)
Halcl närer sig af misstankar. — Syn. Föda
sig. — N-nde, part. akl. Säges adjektivt i
uttrycken: N. klass, lemmar i samhället, d. v. s,
som genom kroppsarbete bidraga till alla
samhälls-inedlemmarncs uppehälle.
NÄRANDE, n. 4. Se Näring, 4.
NÄRBELÄGEN, a. 2. neutr. — el. Nära
belägen.
NÄRBESLÄGTAD, a. 2. Se Närskyld.
NÄR BY, m. 2. (pop.) Nära belägen by.
NÄRGRÄNSANDE, a. 4. Som gränsar nära
intill. Elt n land.
NÄRGÅENDE, a. 4. (fig.) Som går en nära
fill sinnes, djupt rörer, grämer.
NÄRGÅNGEN, a. 2. neutr. — el. (ög.) Som
(ar sig alll för stora friheter. — Syn. Se
Näsvis. — Närgångenhet, f. 3.
NÄRGÅRDSVÄG, m. 2. (pop.) Nära väg.
NÄRHET, f. 3. Nära läge, grannskap. / n-en
af staden. / hans n.
NÄRIG, a. 2. Tfrig a<t förvärfva, mån om
för-tjenslen. — Närighet, f. 3.
NÄRING, f. 2. 4) Ersättande af de i det
kroppsliga Hfvct förlorade materiella ämnen,
genom nya, som upptagas i kroppen. Föda,
oljen-lig till kroppens n. — 2) Föda, som dertill
begagnas. Kroppen hade ej på två dygn fått
någon n. — Syn. Föda. Födoämnen,
Näringsämnen. — 3) Se Uppehälle. — 4) (fig.) a)
Underhållande, uppehållande. — b) Hvad som tjenar
att underhålla något. N. för elden. — 5) Yrke,
hvarmed man närer sig Skaffa någon n. N-arne
i riket. — Syn. Yrke, Handiering. — 6) So
Näringsställe. Hålla n. — Ss.
N-sbekym-m e r.
NÄRINGSAFUND, f. sing. Afund. som idkare
af samma yrke, i anseende till somligas större
framgång, ofta hysa till hvarandra.
NÄRINGSDR1FT, c. sing. eller:
NÄRINGSFLIT, m. sing. Idkande af de
närande yrkena i allmänhet. — Syn. Industri,
Yrkesflit. Konslflit, Slöjdflit, Idoghet.
NÄRINGSFRIHET, f. 3. Frihet atl utan tvång
af hämmande stadgar ulöfva de närande yrkena.
NÄRINGSFÅNG, n. 5. Yrke, sysselsättning,
bvaraf någon söker sin näring. — Syn. Födkrok,
Näringsyrke. Näringssätt.
NÄRINGSGREN, f. 2. Särskilt vidsträcktare
gren af näringarna i ett samhälle, t. ex. åkerbruk,
boskapsskötsel, bergsbruk, handel, o. s. v.
NÄRINGSIDKARE, m. 5. En, som idkar
fabrik eller handtverk. — Syn. Induslriidkare.
NÄRINGSKRAFT, f. sing. Närande kraft hos
födoämnen.
NÄRINGSKÄLLA, f. 4. Det, hvarifrån något
får näring.
NÄRINGSLÖS. a. 2. Som är i saknad af eller
ej lemnar tillfälle att förljena sitt uppehälle. N-a
lider.
NÄRINGSLÖSHET, f. 3. Brist på tillfälle för
de arbetande klasserna att förtjena sitt uppehälle.
— Syn. Pauperism.
NÄRINGSMEDEL, n. 8. 4) Ämne, som
användes till kroppens uppehälle. — Syn.
Näringsämne, Födoämne. — 2) Medel att förtjena sitt
uppehälle.
NÄRINGSPRODUKT, - –dückt, m. 3. Hvad
NÄS
som af näringsidkare frambringas till afytlring»
[— ucl.]
NÄRINGSRÄTTIGHET, f. 3. Rättighet alt
idka en näring. N-cr, rättighet att hålla krog.
NÄRINGSSAFT, m. 3. Den närande saft, som
uppkommer af i kroppen emollagna näringsämnen.
Jfr. Chylus.
NÄRINGSSORG, f. 3. Näringsbekymmer.
NÄRINGSSTÄLLE, n. 4. Se Krog.
NÄRINGSSÄTT, n. 5. Sätt att förvärfva sitt
uppehälle. — Syn. Se Näringsfång.
NÄRINGSÄMNE, n 4. Se Näringsmedel.
NÄRLAGD, a. 2. Bifogad. Säges om skrifter
och handlingar.
NÄRLIGGANDE, a. 4. Se Närbelägen.
NÄRMA, nä’rrma, v. a. 4. Föra, flytta, bringa
nära intill, närmare. N. ell föremål till ett
an-nal. (Fig.) Umgänget n-r menniskorna UHX
hvarandra, gör dem mera vänskapligt
sinnade-emot hvarandra. — N. sig, v. r. Flytta sig,,
röras närmare. N. sig intill elden. N. sig
någon, äfv. (fig.) söka, vinna ens lillgifvenhct, van—
skap. — Närmande, n. 4.
NÄRMARE, sammandr. NÄRMRE
Komparativ af Nära, adj. o. adv. Brukas både i egentl.
och bildlig bem. 4) Adjektivt. På n. håll. (Fig.)
N. slägl. N. underrättelse, noggrannare. N..
förening, bekantskap, vänskap, sammanhang.
— 2) Adverbialt. Flytta, sälla, ställa n. Taga
n. i betraktande, nogare öfverväga.
NÄRMAST, sammandr. NÄRMST ell. NÄST.
Supcrlaiiv af Nära. adj. o. adv. 4) Adjektivt.
Hans n-e granne. N-e väg. (Fig.) N-e förening,
vänskap. (Ordspr.) Man är sig sjelf n., hvar
och en söker vanligtvis främst af allt atl rädda,
hjclpa sig sjelf, söka sitt egel bästa. I det n-e,
adverbialt uttryck, som betyder: nästan, nära nog.
— 2) Adverbialt. Slå. ligga n.
NÄRMRE, NÄRMST, se Närmare, Närmaste
NÄRSKYLD, a. 2. Nära beslägtad.
NÄRSKYLDHET, f. 3. Nära slägtskap.
NÄRSLÄGTAD, a. 2. Se Närskyld.
NÄRSTÅENDE, a. 4. Nära intill stående.
NÄRSYNT, a. 4. Som kan se föremål endast
på mycket nära håll.
NÄRSYNTHET, f. 3.° Fel på synen, då ögat
endast på mycket nära håll kan se föremål.
NÄRVARA, v. n. 3. Ulan pres., impf. och
imper. Sup. Närvarit. Vara närvarande. Brukas
mindre ofta. N. vid, se öfvervara.
NÄRVARANDE, a. 4. (egentl. part. pres. af
Närvara) 4) Som är tillslädes, befinner sig på
elt ställe, då något sker. Jag var n. vid
tillfället. Gud är allestädes n. Brukas äfv.
sub-slanlivt. t. ex.: En af de n. — 2) Säges äfv. om
tid, som nu eller under vår lifslid förlöper. N.
ögonblick. I n. lid. — Antager, för denna bem..
i neutrum substantiv natur. Del n., närvarande
tid. För del n., hvad närvarande förhållanden,
tid, ställning, omständigheter beträffar.
NÄRVARELSE, f. 3. Se Närvaro.
NÄRVARO, f. sing. oböjl. (egentl. gam. dativ.)
Vislelse på ell ställe, under del något der sker.
I hans, min n. J n. af någon.
NÄS, n. 8. 4) Smal, i haf eller sjö
utskjutande landremsa. — 2) Smal landremsa, som
förenar tvenne större, vidsträcktare. Korintiska
n-el. Panama-näsel.
NÄSA, f. 4. En emellan ögonen, munnen ocb
kinderna framstående ansigtsdel, utgörande ell af
ben och brosk sammansatt hvalf, deladt i tu
genom en skiljevägg, och som öppnas icke blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
