Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nedlåtenhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BS
NED
NED
delsen, att någon nedlåter sig, visar sig
nedlåtande.
NEDLÅTENHET, f. 3. Egenskapen atl vara
nedlåtande.
NEDLÄGGA, v. a. 2. (böjes som Lägga) 4)
Förflytta i liggande läge. N. kläder i en låda,
koffert, kista. N. vapen, gevär, lägga dem ifrån
sig. lill tecken att man afstår ifrån strid, ger sig
åt fienden. (Fig.) N. kronan, regeringen, afsäga
sig den. N. embete, tjenst, taga afsked derifrån.
N. sitt yrke, handel, rörelse, fabrik o. s. v.,
upphöra dermed. N. en sak, en process,
upphöra att bedrifva den, afstå från sin lalan. N. i
förvar, Jemna i förvar, t. ex. N. (vanligare:
nedsätta) en penningsumma i förvar hos någon.
N. kostnad, arbete pä något, derpå använda
kostnad, arbete. — Äfv. Lägga néd (man säger
dock icke gerna: X. n. kronan, embete, tjenst,
l. ned i förvar). — 2) Fälla till marken, döda.
N. en fiende. — Äfv. Lägga néd. —
Nedläggande, n. 4. o. Ne dl äg g ning, f. 2.
NEDLÄSA, v. a. 2. Nedlägga och igenläsa
om. N. kläder i en kista. — Äfv. Läsa néd.
NEDLÖPA, v. n. 3. (böjes som Löpa) 4) Springa
ned. — 2) Hafva sträckning nedåt. Elt tåg, som
n-per från masttoppen till däck. — Äfv. Löpa
néd. — Nedlöpande, n. 4.
NEDLÖSA, v. a. 2. Se Nedlossa. — Äfv.
Lösa néd.
NEDMAKA, v. a. 4. Maka, jemka längre ned.
— Äfv. Maka néd.
NEDMJÖLA, v. a. 4. Öfvertäcka med mjöl.
— Äfv. Mjöla néd.
NEDMUTA, v. a. 4. Med mutor nedtysta. —
Äfv. Mula néd. — Nedmulande, n. 4. o.
Ned-mulning, f. 2.
NE DMYLLA, v. a. 4. 4) Bringa ned i myllan,
åkerjorden. N. säd. — 2) Begrafva. — Äfv.
Mylla néd. — Nedmyllan de, n. 4.
NEDMÖLA, v. a. 4. Se Nedmylla.
NEDMÖRK, a. 2. Alldeles mörk. Brukas
endast i uttrycket: Del är alldeles n-l, fullkomligt
naltmörkt.
NEDOM, nèdåmm, prep. Se Nedanför och
Nedomkring. — Adv. (nèdåmm o. nedåmm) Se
Nedomkring.
NEDOMKRING, nèdåmmkrinng, prep. Kring
nedra delen, kanten af något. Sy lill en bord
n. klädningen. — Adv. (nèdåmmkrinng o.
nèd-åmmkrfnng) Kring nedre kanten. N. gick en list.
NEDPACKA, v. a. 4. Nedlägga i viss
ordning, tätt och packadt. — Äfv. Packa néd. —
Nedpackande, n. 4. o. Nedpacknin g, f. 2.
NEDPETA, v. n. 4. Med fingret, en sticka,
käpp o. s. v. nedskjuta, nedmaka. — Äfv. Pela
néd.
NEDPLATTA, v. a. 4. Göra platt. — Äfv.
Plalla néd. — Nedplallande, n. 4. o.
Ned-platt ning, f. 2.
NEDPLÖJA, v. a. 2. Genom plöjning
ncd-mylla. — Äfv. Plöja néd. — Nedplöjande,
n. 4. o. Nedplöjning, f. 2.
NEDPRESSA, v. a. 4. 4) Med press
nedtrycka. — 2) (i allm.) Nedtrycka. Äfven i fig.
mening.
NEDPRUTA, v. a. 4. Genom prutning
ned-sälta. N. priset på en vara. — Äfv. Pruta néd.
— Nedpr ulande, n. 4. o. Nedpr ul n ing,
f. 2.
NEDPÅ, nèdpå’. se Nedanpå.
NEDRE, m., NEDRA, f. o. n. adj. kompar. af
Neder. 1) Som är, befinner sig, har sitt läge
längre, ned, inunder. N. delen, ändan, A.
våningen. — i) Lägre belägen. N. Egypten. N.
Tyskland. — Adv. Se Nere.
NEDREGNA, v. n. 4. Nedfalla lätt som elt
regn. En skur af pilar n-de.
NEDR1DA, v. a. 3. (böjes som Rida) 4) Rida
ned till en ort. — 2) Se Kullrida. —
néd.
NEDRIFVA, v. a. 3. (böjes som Rifva) Ända
lill marken nedtaga något, som blifvit upprest,
uppmuradt, uppbygdt. N. elt hus, en mur, en
bro. — Äfv. Rifva néd. — Nedrifvande,n. 4.
o. Nedrifning, f. 2.
NEDRIG, a. 2. 4) Låg till sinnelag,
tänkesätt och i handling. En n. menniska. — 2)
Som förråder låga tänkesätt. Elt n-t uppförande.
— Syn. (för begge bem.) Låg, Lågsinnad, Gemen.
NEDRIGHET, f. 3. 4) Låg själ, låga
tänkesätt. Han har visat tillräckliga prof på sin n.
— 2) Nedrig handling, nedrigt uppförande. Göra
sig skyldig till en n. — Syn. (för begge bem.)
Laghet, Gemenhel.
NEDRIGT, adv. På ett nedrigt sätt. Bära
sig n. ål emot någon. — Syn. Lågt.
NEDRISTA, v. a. 4. Risla, så att något
nedfaller. N. frukt af ett träd. — Äfv. Risla néd.
— Nedrislande, n. 4. o. Nedrislning,
f. 2.
NEDROPA, v. a. 4. Med rop nedkalla. —
Äfv. Ropa néd.
NEDRÖKA, v. a. 2. Med rök nedsvärla; röka
så starkt, att något blir alldeles fullt med rök.
— Äfv. Röka néd. — Nedrökl, part. pass.
Aktivt i uttrycket: N. la/la, sådan som genom
tidens längd blifvit svart eller mörk.
NEDSABLA, v. a. 4. Med sabel nedhugga,
nedgöra. — Nedsablande, n. 4.
NEDSALTA, v. a. 4. Inlägga i saltlake. N.
fläsk. — Äfv. Salla néd. — Nedsallande,
n. 4. o. Nedsaltnin g, f. 2.
NEDSJUKNA, v. n. 4. Sjukna, så att man
blir sängliggande.
NEDSJUNKA, v. n. 3. (böjes som Sjunka)
Har samma bem. som Sjunka. N. i gyllja.
(Fig.) N. i lasler, helt och hållet ål dem
öfver-lemna sig. N. i tankar, fördjupa sig i tankar.
— Äfv. Sjunka néd. — Nedsjunkande, n. 4.
NEDSKABBA, v. a. 4. Smitta full med skabb.
— Äfv. Skabba néd.
NEDSKJUTA, v. a. 3. (böjes som Skjuta) 4)
Skjuta på någol, så alt det faller ned. Hon
råkade all n. en kopp ifrån bordel. N.
någon i sjön. — 2) a) Med skolt ur skjutgevär
nedslå, förstöra. Med kanoner n. en mur. —
b) Med skott döda. Låta n. de fångna
fienderna. — c) Med skolt träffa någol, så att del
faller ned. N. fågeln vid fågclskjutning. —
Äfv. (för alla bem.) Skjuta néd. —
Nedskjutande, n. 4. o. Nedskjutning, f. 2.
NEDSKJUTSA, v. a. 4. 4) Skjutsa till elt
lägre beläget ställe. N. någon till hamnen. —
2) Se Neddrifva. — Äfv. Skjutsa néd. — N e
d-skjutsände, n. 4. o. Nedskj utsning, f. 2.
NEDSKRIFVA, v. a. 3. (böjes som Skrifva)
Med bläck och penna på papper anteckna. Brukas
endast i skriftspråket.
NEDSKRUFVA, v. a. 4. Genom skrufning
sänka, göra lägre. — Äfv. Skrufva néd. — N e
d-skrufvande, n. 4. o. Nedskrufning, f. 2.
NÉDSKRYNKLA. v. a. 4. Skrynkla något, så
att det blir fullt af skrynklor. — Äfv. Skrynkla
néd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
