Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mellanskrifven ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEL
MELLANSKRIFVEN, a. 2. neutr. — et.
Skrif-ven emellan (t. ex. tvenne rader).
MELLANSKOF, n. 6. Afbrott för en tid;
mellantid, hvarunder något tills vidare afstannal,
upphört. [— skåf.]
MELLANSLAG, n. 5. (boktr.) Linie, eller rad
af qvadrater eller spån, som sättes emellan
stilraderna på en kolumn.
MELLANSLAGEN, a. 2. neutr. — et. (boktr.)
Salt emellan raderna på en kolumn. M cicero,
med mellanslag.
MELLANSLAGSLINIE, f. 3. (boktr.) Linie,
som brukas Lill mellanslag.
MELLANSORT, m. 3. Sort, som närmar sig
till bvardera af tvenne mera skilda sorter.
MELLANSPEL, n. 6. 4) Se Intermezzo. —
2) (i kortspel) Spel emellan tvenne andra.
MELLANSPETT, m. 2. Fågel af
Hackspett-slägtet, 8 l/2 tum lång, svart- och hvitbrokig.
Pi-cus medius.
MELLANSTICK, n. 5. 4) Slickande emellan.
— 2) Hvad som slickes emellan. — 3) (i kortspel)
Stick emellan tvenne andra. Sitta i m., se Silla
i mellanhand.
MELLANSTYCKE, n. 4. 4) Stycke mellan
tvenne andra. — 2) Se Mellanpjes.
MELLANSTÅND, n. 5. Se Mellanrum.
MELLANSTÄMMA, f. 4. Stämma, hvars
tonhöjd ligger emellan tvenne andra stämmor.
MELLANTAL, n. 5. 1) Tal, som hålles
emellan tvenne andra. — 2) a) Siffertal, som uttrycker
en aritmetisk storhet emellan tvenne andra tal,
d. v. s. är mindre än det ena, större än det
andra. — b) Räknetal emellan tvenne andra sådana.
MELLANTID, m. 3. Tiden emellan tvenne
tidpunkter eller händelser, eller ifrån det något
afstannar, tills det åter börjar.
MELLANTILLSTÅND, n. 5. Tillstånd, som
närmar sig till hvartdcra af tvenne andra mera
skiljaktiga.
MELLANTING, n. 5. Någonting
mellanva-rande.
MELLANTON, m. 3. Ton, som har sitt läge
mellan tvenne andra.
MELLANVÅNING, f. 2. 4) Våning, som har
sitt läge mellan tvenne andra. — 2) Se Entresol.
MELLANVÄGG, f. 2. Se Skiljevägg.
MELLANÅT, se Emellanåt.
MELLERST, se Medlersl.
MELODI, - - di*, f. 3. (från grek.) Följd af
toner af olika höjd och djup, som genom
sammanhang och rytm bilda ett musikaliskt helt.
Musikalisk tonföljd.
MELODISK eller MELODIÖS, a. 2.
Välljudande. — Melodiskt, adv.
MELODRAM, mèlådråm, m. 3. (från grek.)
Skådespel, hvari del deklamatoriska talet omvexlar
med instrumentalmusik.
MELON, -ön, m. 3. (ital. Mellone, lat. Melo,
af grek. Mälon, äple) Den stora, runda, saftiga
och välsmakande frukten af Melonväxlen. — Ss.
M-kärna, -skifva.
MELONPLÅSTER, se Melilolenplåsler.
MELONRANKA, f. 4. Ranka af melonväxten.
MELONSÄNG, f. 2. Trädgårdssäng, der
meloner växa.
MELONVÄXT, f. 3. Växtslägtc af
Gurkfamiljen, hvars frukt kallas melon.
MELPOMENE, mällpoméne, nom. prop. f.
(grek, myt.) Sorgspelets sånggudinna.
MEMBRAN, mämmbrån, m. 3. (af lat.
Membrana, hud) <)’ (anat.) Hvarje hudformig organ.
MEN 87
— 2) Pergament. — 3) Handskrift på
pergament.
MEMOARER, - -årärr, m. 3. pl. (fr. Mémoires,
af lat. Memoria, minne) Anteckningar af strödda
märkliga händelser och karaktersdrag hos
historiska personer, som någon under loppet af sin •
lefnad haft tillfälle att bevittna eller samla. —
Skrifves äfv. Memoirer.
MEMORIAL,––––––ål, n. 3. o. 5. Inlaga,
ansökning, skriftlig anmälan i något vigtigt ämne.
— S. m. 3. Minnesbok, minneskladd på
köp-manskontor.
MEN (e långt och slutet), n. sing. 4) Skada.
Han föll och slog sig så illa, all han ännu
har m. deraf. Få m. af något. Del länder
honom till m. Svärja sig m., begå mened. —
Syn. Se Skada. — 2) (i äldre språket) Fel, lyte.
Deraf: Mcnför, Menföre, Menlös.
MEN, mä nn, konj. 4) Betecknar motsägelse,
stridighet, undantag, invändning, inskränkning.
Söka, m. icke finna. Hon är vacker, m. elak.
Han heles vara qvick, m. del har jag ej
kunnat finna. Han berömmes för sin frikoslighel,
m. så är han ock rik. — 2) Brukas, då man
vill angifva skälet till något, hvarför man vill
ursäkta sig. Del är visst sant, all jag slagil
honom, m. han förolämpade mig. — 3) Nyttjas i
samtal i början af en mening, som har afseende
på något föregående, och i en förebrående,
föreställande, tillrättavisande, hotande, uppmanande
ton, o. s. v. M. skall ni då aldrig upphöra
att tala om del der? M» säg, vill ni då aldrig
laga skäl? M. hvad har jag då gjorl? M.
tycker ni, all del är räll? M. är ni då
alldeles ifrån förståndet? — 4) Inleder en mening,
då man vill återkomma till ett ämne, eller afbryta
det, hvarom man talar. M. lålom oss
återkomma Ull frågan. M. nog nu om den saken. —
5) Förbinder den mindre satsen i en slutledning
med den större, t. ex.: Den vise är lycklig; m.
Sokrales är vis; följaktligen är Sokrales
lycklig. — S. n. (fam.) Invändning, inkast,
inskränkning, svårighet. Hans beröm är alltid
åtföljdt af någol m. Man får alltid höra
sä många om och m., alt man ledsnar vid
alltihop.
MENA, v. a. o. n. 4. o. 2. 4) Tro, hålla före.
Innebär egentl. någon grad af ovisshet, hvaremot
ordet Tro innebär säker öfvertygelse. Han m-r,
alt del icke går an. Jag m-r, all ni fåll låna
penningar af mig; är •del icke så? Stå inte
och m„ ulan säg renl ut. M-r ni del? Hvad
m-r ni om den saken? Han menle sig göra
väl. — Syn. Se Tro. — 2) Fästa en viss
betydelse vid något; tänka sig person eller sak vid ett
ord, ett yttrande; åsyfta; tänka. Hvad m-r ni
med del? Hvem m-r ni? Dermed m-r han
mig. Han menle ingenting dermed. Han m-r
ingenting med sina löften. Jag m-r ej
dermed, alt . . . Del är icke så jag m-r. Är del
sä menl? är det afsigten? M. ell och säga ell
annat. Han m-r intet ondl dermed. Del är
icke så illa ment. M. en väl, m. väl med en,
vilja en väl. M. ondl, hafva ondt i sinnet.
MENAD, -åd, f. 3. (från grek.) Bacchi
preslin-na, bacchant.
MENAGERA, –schèra, v. a. 4. (fr. Ménager)
Hushålla med; skona; varsamt behandla. — M.
sig, v. r. Vara rädd om sig, skona sig; gå
varsamt till väga.
MENAGERIE, –scherf, n. 3. (fr.) Samling af
sällsynta utländska djur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
