Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Magmun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
MAG
MAJ
sötmandel, kanel, ingefära, citronskal i strimlor,
kryddneglikor och muskoltblomma.
MAGMUN, m. 2. pl. — munnar. Öframnen,
öfra öppningen af magen, som leder till
matstrupen. Nedra m-nen, dess nedra öppning, som
leder till tarmarna.
MAGNAT, manngnat, m. 3. (af lat Magnus,
stor) 1) Stor och mäktig man. — 2) Hög
adelsman i Ungern och Polen.
MAGNERV, mågnä’rrv, m. 3. Nerv, som
tillhör magen.
MAGNESIA, manngnésia, f. sing. (kem.) Ett
slags hvil jordart, som utgör cn heslåndsdel af
talksten. Kallas äfv. Talkjord, Bitterjord.
MAGNET, manngnét, m. 3. (grek. Magnäs)
1) En askgrå eller svarlaklig jernmalm, som bar
den egenskapen alt draga till sig jern (äfven
några andra melaller), samt all, i form af en nål,
upphängd på en tråd eller sväfvande på en spels,
vända den ena ändan åt norr och den andra åt
söder. Kallas äfv. Magnetsten och Naturlig M.
till skilnad ifrån Arlificiel eller Konstgjord, d.
v. s. ett jernstycke, bestruket med en sådan
magnet, och som derigenom erhållit samma kraft. —
2) (fig. skämlv.) Person, som ulöfvar på en annan
en viss dragningskraft.
Anm. Ordet har sitt namn af släden Magnesia,
der magnetisk jernmalm först skall hafva
blifvit funnen.
MAGNETISERA, manng–––––––, v. a. 4. 1)
Meddela (en kropp) magnctcns kraft. — 2) Genom
strykning eller vidrörande med händerna, fixerande
med ögonen o. s. v., uppväcka hemliga krafter i
menniskokroppen och derigenom bota vissa
sjukdomar. — Magneliserin g, f. 2.
MAGNETISK, a. 2. i) Som tillhör, har
afseende på eller härrör af magnetismen eller
animal-magnetismen. M. kraft. M-a fenomener,
verkningar. — 2) Som har egenskap af magnet. M.
jernmalm. — 3) (fig.) Tilldragande.
MAGNETISM, manngnelfssm, m. sing. i)
Den egenskapen hos åtskilliga jernmalmer, alt de
på visst afslånd draga till sig jern och jernhalliga
kroppar samt, när de hänga frilt, alltid antaga
en bestämd riktning emot jordens poler. Den
magnetiska kraften är ett liktydigt uttryck. —
2) Egenskapen hos metalliskt jern att framför
andra kroppar dragas af magneten och alt äfven
sjelft blifva magnetiskt. — 3) Animala M-en, se
Animal-magnelism.
MAGNETISÖR, manngnetisö’r, m. 3. En, som
söker alt bola sjukdomar genom
animal-magne-lismen eller derigenom försälla i clairvoyance.
MAGNETKIS, manngnét-tjfs, m. 3. (mineral.)
En blandning af svafvelkis och vitriolkis.
MAGNETNÅL, f. 2. En stålnål, som på en
genom sin tyngdpunkt gående axel är rörlig på
del säll, alt hon i hvilket läge som helst
förblif-ver i hvila, hvarefter hon göres magnetisk genom
strykning med en magnet.
MAGNETOMETER, manngnetåméCr, m. 2.
pl. — metrar. Verktyg atl mäta magnclens
kraft.
MAGNETSTEN, m. 2. Jernmalm, som äger
egenskapen att draga till sig jern. Kallas äfv.
Magnei och Attraktorisk Jernmalm.
MAGNETSTRUKEN. a. 2. ncutr. — et. Med
magnet struken. M. stålnål.
MAGNETSTÅNG, f. 3. pl. — stänger.
Mag-netslruken jernslång.
MAGNIFICUS, manngnffikuss. (lat.) Rektor
m.t titel för en universitcts-rektor.
MAGNIFIK, mannjifi’k, a. 2. (fr. magnifique)
Präktig, ståtlig; förträfflig, ypperlig.
MAGP1LLER, mågpi’H’r, n. 3. pl. Piller, som
äro nyttiga vid magens lidanden.
MAGPLÅGA, f. 4. (mest i plur.) Plåga, som
låter känna sig i magen.
MAG PLÅSTER, n. 8. Plåster alt lägga på
magen för magplågor.
MAGPULVER, n. 8. Magstärkande medel i
pulverform.
MAGPUMP, m. 2. En af Weiss i London
uppfunnen sprula med elastiskt rör, som begagnas
alt vid förgiftningar, sedan förui vatten eller
ättika blifvit inpumpad, hastigt utpumpa giftet ur
magen.
MAGRA, v. n. 4. i) Blifva mager. — 2) (fig.)
Blifva ofruktbar (om jord). — M. ul, se Utmagra.
— Syn. Afmagra, Aflalla, Afmerglas, Aflackla. —
Ma gran de, n. 4. o. Magring, f. 2.
MAG REF, n. 8. Se Kolik.
MAGSAFT, m. sing. Ett slags egen saft i
magen, som upplöser de dit inkomna
näringsämnena.
MAGSJUKDOM, m. 2. Sjukdom, hvaraf
magen angripes.
MAGSKÄRPA, f. sing. Skarpa och sura
välskor i magen, som skadligt inverka på
matsmältningen.
MAGSPÄNNJNG, f. 2. Magbinnans öfvcrdrifna
utspänning, förorsakäd vanligtvis af väder.
MAGSTARK, a. 2. 4) Som förorsakar
kräk-ning. — 2) (fig. fam.) Svår alt smälta, fördraga;
Öfverdrifven; äcklig; oförskämd, fräck. Säga
någon m-a saker.
MAGSTARKT, adv. (fig. fam.) På ett stötande,
förargelseväckande sätt.
MAGSTÄRKANDE, a. 4. Som tjenar till alt
stärka magen. M. medel.
MAGSYRA, f. sing. Brånad i magen,
förorsakad af skarpa och sura vätskor.
MAGT. se Makt.
MAGTALARE, m. B. Se Buktalare.
MAGT1NKTUR, måglinnktür, f. 3. Tinklur,
som är nyttig för magen.
MAGVIN, n. 3. Magstärkande vin.
MAG VÄRK , m. sing. Ihållande smärta i magen.
MAHN, se Man, I.
MAHOGNY, mahå’nngni, n. sing. Det fina,
rödbruna virket af Mahognyträdet. Skrifves äfv.
Mahagony ell. Mahogony.
MAHOGNYTRÄD, mahå’nngnilrä’d, n. B. Ett
trädslag i S. Amerika, allmänt bekant för sitt
vackra, rödbruna virke. Swietenia Mahagony. —
Skrifves äfv. Mahagony- ell. Mahogonyträd.
MAHOMEDAN, m. fl., se Mohammedan, m. fl.
MAJS, se Majs.
MAJ, m. sing. indef. (lat. Majus) Femte
månaden i året. Blomslermånad. — Ss. M-dag,
-dagg, -luft, -sol, -lid, -väder.
MAJA, nom. prop. f. 4) I talspråket vanlig
förkortning af Maria. — 2) (pop. o. farn.) Sköka.
— Torde för denna bem. härleda sig af del tyska
Magd, flicka.
MAJBAGGE, m. 2. pl. — baggar. Insekt af
Skalbaggarna, 4 tum lång, med tjock, valsformig
kropp. Meloe Proscarabæus.
MAJBLOMMA, f. 4. 4) Blomma, som slår ut
i maj. — 2) Se Liljekonvalje.
MAJBLOMSTER, n. B. (bot.) 4) örten
Pri-mula Farinosa, med vackra blå eller violetta
blommor. — 2) Se Smörblomster.
MAJDAGG, m. sing. Den dagg, som faller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
