Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Löslighet ... - M - M ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
LÖS
MAD
LÖSLIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
lös-lig (i alla bem.) — Syn. (för fig. bem.) Ytlighet,
Otillförlitlighet, Flyktighet.
LÖSLIGT, adv. Ej grundligt, ej tillförlitligt,
ej säkert. L. granska. Jag har hört del helt l.
omtalas. — Syn. Ytligt, Olillförlitligt,
Flyktigt.
LÖSLOCK, m. 2. Lös hårlock, som till
prydnad af fruntimmer fästes vid håret.
LÖSMUNT, a. i. Lös i munnen. Säges om
en häst, då man ej behöfver draga hårdt på tygeln,
för alt få honom alt lyda.
LÖSNA, f. 1. (bergv.) Se Salband.
LÖSNING, f. 2. 1) Handlingen, då man löser
(för alla bem.) En knuts l. L. ur band, ur
bojor, ur fångenskap. En pants, en fullmakts
L L. af en gåta, en uppgift. — Syn.
Lossande, Lossning; Frigörande. Frigöring,
Befriande, Befrielse; Inlösning, Inlösen. Lösen;
Upplösning. — 2) Resultatet af handlingen, då man
löser en gåta, en uppgift, o. s. v. L-en af
uppgiften har befunnits riklig. — 3) (kem.) a)
Operationen, då man löser ett ämne i ett annat.
— b) Den ömsesidiga verkningen hos dessa
ämnen, då det ena löses i det andra. — c) Det
blandade, sammansatta ämne, som deraf
uppkommer. — Syn. Solulion.
LÖSNINGS-PENNINGAR, m. 2. pl. Penningar,
hvarmcdelst något löses, t. ex. tionde.
LÖSNINGSRÄTT, m. sing. 1) Rättighet att
lösa något, t. ex. afradslionde. — 2) Rättighet,
som slägtinge äger, att återfordra försåld
arfve-jord. Kallas äfv. Bördsrätt.
LÖSPENNINGAR, m. 2. pl. Skiljemynt i
koppar.
LÖSS, pl. af Lus.
LÖSSALTAD, a. 2. 4) Helt litet sallad. —
2) Säges äfv. om det, som vid saltning ej fordrar
mycket salt.
LÖSSKÄGG, n. 5. Löst skägg, som fästes vid
hakan och kan borttagas, när man behagar.
LÖSSKÄRM, m. 2. Se Lönnskärm.
LÖSSÖFD, a. 2. Som har en lätt sömn,
vaknar vid minsta buller.
LÖST. adv. 4) Ej bårdt: sakta, lindrigt, utan
användande af styrka, ulan bemödande, utan
eftertryck. Slå, klappa helt l. Hålla l. i. Binda l.
Han tar inte l. i, lar i med eftertryck. Draga
l. ål, så att del icke tränger. Ligga l. på, ej
tynga, trycka hårdt. Silla l. ål, utan all iränga.
L. snodd, så alt parterna ej ligga tält intill
hvarandra. L. spunnen tråd, ej länge kringsnodd,
så all den ej är hård. Sy l., se Förloradt. —
2) Gå l. på, anfalla, angripa, t. ex.: Gå l. på
fienden. (Fam.) Våga derpå l-, försöka på vinst
och förlust. — 3) Brukas i åtskilliga
sammansättningar och betecknar då frånvaro, brist, t. ex.:
Vettlöst, Tacklöst.
LÖSTAGA. v. a. 3. (böjes som Taga) 4)Taga
lös, lossa, skilja ifrån något som fäster. — 2)
Taga i sär, taga sönder, skilja delarna utaf något
ifrån hvarandra. — Äfv. Taga lös, för begge
bem. — Löslagande, n. 4. o. Löstagning,
f. 2.
LÖSTAL JA, f. 4. Se Lösblock.
LÖSTAND, f. 3. pl. — länder. Konstgjord
tand, som infästes i tandraden i stället för en
förlorad.
LÖSTRYCKT. a. 4. L. lås, som lätt
af-tryckes.
LÖSVAD, lö’svåd, f. f. Slnppning, hvarigenom
bristen af fyllig vad ersätles.
LÖSVÄRKA, v. n. 2. Till följe af värk lossna.
— Äfv. Värka lös.
LÖSVÄSKA, f. 4. Liten postväska, som bäres
af postbud.
LÖSÄRM, m. 2. Ärm, ej fastsydd vid något
Plagg-
LÖSÖREBO, n. 4. Allt, hvad någon äger i
lösören.
LÖSÖREN, n. 4. pl. Allt slags egendom, som
ej är fast, d. v. s. som kan flyttas. Arf i l. —
Syn. Lösegendom, Löst, Mobilier.
LÖSÖREPERSEDEL, m. 2. pl.— sedlar.
Persedel, som räknas till lösören.
LÖT, m. 2. Krökt trä. som utgör cn del af
yltre ringen till hjulet på ett kördon.
LÖT, f. 2. (prov.) Gemensam betesmark, fälad.
M.
M, ämm. n. S. 4) Trettonde bokstafven i
alfabetet. Har alltid sitt egna ljud, t. ex.: Man,
tam, limma, sämja. — Ljuder i slutet af ett
ord eller en grundstafvelse, i allmänhet dubbelt,
t. ex.: Kam, sam, rem, fromhel. gömma; men
någon gång äfven enkelt, t. ex.: Kram, lam, åm,
kräm, gräma, m. fl. — 2) Ljudet, som
uppkommer, då bokstafven m uttalas. — Man säger äfven
m-ljud. — Förkortningar: M. ell. Mag. =
Magister. — M, såsom romerskt tal = 4000. —
M- D. = Medicinæ Doctor. — Mscrpt. —
Manuskript.
MACADAMISERA, v. a. 4. Belägga (gator
eller vägar) med stenflisor, på ett af Amerikanen
Mac Adam uppfunnet sätt.
MACCHIAVELLISM, mackiavällfssm, m. sing.
4) Svekfull, arglistig statskonst. — 2) Svekfullt,
arglistigt uppförande. — Benämningen bildad efter
namnet på en utmärkt florentinsk statsman,
Mac-chiavelli.
MACCHIAVELLIST, mackiavällfsst, m. 3.
Anhängare af macchiavellismen.
MACCHIAVELLISTISK, a. 2. Enlig med
macchiavellismen: svekfull, arglistig och trolös.
MACERERA, v. a.J. (kem.) Utsätta cn fast
kropp någon tid för åverkan af cn vätska, vid
luftens vanliga temperatur. — Macerering, f. 2.
MACHIN, m. fl., se Maskin, Sec.
MACULATUR, m. fl., se Makulalur, &c.
MAD, f. 3. (prov.) Sankl ängsfält.
MADAM, madåmrn, f. 3. Benämning, som
gifves gifta hustrur och enkor af den ringare
folkklassen. — Af fr. Madame, som betyder:
min fru.
MADEIRA ell. MADERA, -déra, f. sing. Ed
omtyckt vinsort ifrån ön af samma namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
