- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
24

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lifkompani ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LIF

Bl LIF

LIFKOMPANI, Ifvkåmmpani’, n. 5. Första
kompaniet i ett regemente. [— compagnie.]

LIFLAKEJ, - - kä’j, m. 3. Förste Jakej hos
en furste.

LIFLIG, a. 2. 4) Full af lif, rörlighet,
verksamhet. En l. menniska. L. ungdom. L-a
ögon. L. känsla, inbillning. L. handel. —
Syn. Rask, Qvick, Verksam, Munter. — 2) Som
gör djupt intryck, kännes djupt. En l. skildring,
beskrifning. L-l nöje. L. erkänsla. L.
nyfikenhet, ålrå, vänskap, fruklan, farhåga. L.
sinnesrörelse. Denna anblick gjorde på
honom ell l-l intryck. L. färg, mycket lysande.
’ L. hy, frisk och röd. — 3) Som sker rned
eftertryck. Ell l-l anfall. L. kanonad. I-a
förebråelser. Ell l-l samtal. En l. tvist. — Syn.
Se Häftig. — 4) L. cd, se Ed, 4.

LIFLIGEN, adv. Se Lifligt.

LIFLIGHET. f. 3. Egenskapen att vara lifiig.
Ungdomens l. Handelns l. L-cn af en
skildring. Var öfvertygad om l-en af min
erkänsla. Ett anfalls 1. Eli tal ulan l.

LIFLIGT, adv. 4) På ett lifligt, lefvandc sätt,
med liflighet; djupt, innerligt. L. föreställa sig
något. L. skildra. L., på del lifiigasle rörd.
— 2) Häftigt. L. anfalla någon.

LIFLÖS, a. 2. 4) Som saknar och ej kan
äga lif. Eli l-t ting. — 2) Som förlorat lifvet.
Man fann konungens l-a kropp på slagfältet.
— 3) Som förlorat medvetandet: vanmäktig. Han
låg en lång stund l. — 4) (fig.) a) Sväfvande i
lifsfara; ytterst rädd, förskräckt. Man är l. för
honom. Man är l. i den trappan. L. af
fruklan, förskräckelse. — Syn. Andlös, Utom sig.
— b) Utan lif, eld, värma, känsla. Eli l-l
föredrag. En l. aklion.

tlFLÖSHET, f. 3. Frånvaro, saknad af, brist
på lif.

LIFMEDIKUS, Ifvmédikuss, m. pl. — medici.
En furstes läkare.

LIFMODER, f. sing. Kroppsdel hos qvinnan,
hvilken är medelpunkten för
fortplantnings-red-skapen. Kallas äfv. Qved.

LIFNÄRA, v. a. 2. Underhålla lifvet genom
föda. Dessa rötter l-rde honom en lång lid.
— L. sig, v. r. L. sig med arbete. —
Lif-nä rande, n. 4. o. Lif när ing, f. 2.

LIF- OCH HUSTRUPPER, m. 3. pl.
Konungens l. kallades fordom gardesregementena
till häst och fot.

LIFPAGE, Ifvpåsch, m. 3. Page hos en
regerande furste, för dess personliga uppvaktning.

L1FREGEMENTE, Ifvrejemä nnte, n. 3. o. 4.
Regemente, hvaröfver en regerande furste sjelf
förer befälet.

L1FROCK, m. 2. Tält åtsittande, kort rock,
som endast betäcker lifvet.

LIFRÄNTA, f. 4. Lifslids Inkomst af ett
kapital, som ägaren lemnar staten, emot vilkor, alt
staten, så länge han lefver, gifver honom en
årlig ränta, högre än den vanliga, hvaremot
kapitalet efter hans död helt och hållet tillfaller
staten.

LIFSANDAR, Ifffsånndar. m. 2. pl. Lifskraft.
Ell medel, som stärker l-na. Hennes l. voro
flydda.

L1FSARFVINGE, m. 2. pl. — arfvingar.
Barn. Han lemnade inga l-gar efler sig.
Brukas i juridisk och mera vårdad stil.

LIFSBALSAM, Ifffsbållsamm, m. sing. En
af de finaste aromatiska ämnen tillredd balsam,
* hvilken brukas som stärkande medel.

LIF

LIFSBERGNING, f. 2. Se Uppehältti

LIFSDAGAR, m. 2. pl* Lifslid. I alla minä
l., i all min tid.

L1FSELIXIR, liffselixfr, n. 3. (med.) Elixir,
som förmenas äga en allmän läkekraft i alla slags
sjukdomar.

LIFSFARA, f. 4. Fara för lifvet. Vara,
sväfva i l. Rädda någon med egen l.

LIFSFLÄKT, m. 3. (fig.) Fläkt af lif, d. v. s.
helt litet, en smula lif.

L1FSFRUKT, m. 3. (fig.) Barn, lifsarfvinge;
äfv. barn i modcrlifvet.

LIFSFUNKTION, li’ffsfuncklschön, f. 3. Se
Lifsförrällning.

LIFSFÅNGE, m. 2. pl. — fångar. Se
Lifs-tidsfånge.

LIFSFÖRNÖDENHET. f. 3. (mest i plur ) Se
Lifsmedel.

LIFSFÖRRÄTTNING, f. 2. (fysiol.) Verkning
af någon organ i en lefvande kropp.

LIFSKRAFT, f. 3. Den inre lifgifvande
kraften i organiska kroppar.

LIFSKÄNSLA, f. 4. Den känsla af lif, som
ett lefvande väsende har. Den allmänna l-n,
som är för handen i alla med nerver försedda
delar af kroppen.

LIFSLINIE, lfffsli’nje. f. 3. En af linierna i
en menniskas hand, af hvilken man inbillat sig
kunna sluta till lifvcts längd.

LIFSLUFT, m. sing. Benämning på syrgas,
emedan den är tjenlig till lifvets underhåll.

LIFSMEDEL, n. 3. pl. Förnödenheter för
lifvets uppehållande. Förse med l. — Syn.
Matvaror, Proviant, Lifsförnödenheter.

LIFSNÖD, f. sing. Lifsfara. I räller l., i
verklig lifsfara.

LIFSPRINCIP, liffspränngsTp, m. 3. Den inre
grunden för en organiserad varelses lif.

L1FSPROCESS. Ifffsprosäss, m. 3. En
organiserad kropps tillväxt och underhåll.

LIFSPUNKT, m. 3. Embryo i ägg eller frö.

LIFSPUST. m. 2. Se Lifsfläkl.

LIFSQVADRON, li vskvadrön, m. 3. Första
sqvadron i ett kavalleri-regemente.

L1FSSAFT, m. 3. Den i växter till deras
näring ur jorden uppstigande saft.

LIFSSAK, f. 3. Brottmål, då fråga är om
lifvets förlust för den anklagade.

LIFSSPILLAN, f. sing. indef. Förlust af
men-niskolif. — Syn. Manspillan.

LIFSSTRAFF, n. 3. Straff, som medför
lifvets förlust.

LIFSTANDAR, li vslanndår, n. 3. Se Liffana.

L1FSTID. liffslid o. liffsifd, m. sing. Tiden
för en menniskas lefnadslopp ifrån början till slut.
Aldrig i min l. Han har en l-s pension, en
donalion på l. Del har han godt af för hela
l-en. I l en kapilen. L-s arrende, förläning,
fängelse, för, på lifsliden.

LIFSTIDSFÅNGE, m. 2. pl. — fångar. En,
som är dömd till fästningsstraff för lifstid.

LIFSTIDSRÄNTA, se Lifränla.

LIFSTRÅD, m. 2. (fig.) En menniskas lif.

LIFSTYCKE, n. 4. 4) Undertröja utan
Ärmar, närmast kroppen, ofvanpå linnet. — 2)
Musikstycke, som någon isynnerhet lycker om.

LIFSUPPEHÄLLE, n. sing. Se Uppehälle.

LIFSVERKSAMHET, f. 3. Den inre
verksamhet, som förefinnes i en lefvande kropp.

LIFSVÄRME, m. sing. Den inneboende
värmen l en lefvande kropp, betingad af sjelfva
Hfi-principen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free