Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Libell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 LIB
LIBELL, -bå’ll, m. 3. (ital. Libellus, liten
skrift) i) (jqr.) Klagoskrift; vadeinlaga. — 2)
Smädeskrift. — 3) Se Nivå, 2. — 4) Trollslända.
LIBELLIST, libällisst, m. 3. Smädeskribent.
LIBERAL, - -ål, a. 2. 4) Frisinnad,
frihets-älskande. — 2) Frikostig. — Liberalt, adv.
LIBERALISM.––––––-issm. m. sing.
Frisin-nadt tänkesätt, tilIgifvenhct för fria
statsförfattningar.
LIBERAL1TET, - - - - ét, f. 3. 4) Frisinnighet.
— 2) Frikostighet. — 5) Frihet ifrån allt
småaktigt; godhet, ädelhet.
LIBERTIN, libärrtfn, m. 3. (fr.) 4) Liderlig
menniska. — 2) Frilänkare.
LIBRETT, - brått, m. 3. (ilal. Libretto)
Teilen till en opera.
LIBSTICKA, f. 4. örtslägtel Ligusticum.
LICENS, lisänns, f. 3. (lat. Licentia) Frihet
ifrån reglors tvång; sjelfsvåld.
LICENT, - sännt, m. 3. (af lat. Licentia)
Tull-afgift för utgående varor.
LICENTIAT, lisänntsiat, m. 3. Den, som
tagit högsta lärdomsgraden i någondera af
teologiska. juridiska eller medicinska fakulteterna, och
sålunda förvärfvat sig rättighet alt promoveras
till doktor.
LICHTKULA, li cktküla, f. 4. (artil.) Kula,
som kastas ur mörsare, för att upplysa ett fält.
[Likt—.]
LIDA, v. a. o. n. 3. I. Impf. Led. 4)
Erfara en mer eller mindre plågsam känsla genom
yttre eller inre, medveten eller omedveten
verkning. I denna mening mest neutralt. L. af
tandvärk, af någon inre åkomma, af kräftan.
L. plågor, smärta. L. for någon, för sina
brott. Han l-er myckel af sonens lastbara
lef-nadssätt. — Syn. Smärtas, Pinas, Plågas. —
2) (aktivt) Ulstå, undergå. L. sill straff. L.
döden. L. nöd, brist, förföljelse, orätt, förlust,
skada, skymf, smälek. L. hunger och törst.
L. skeppsbrott. — 3) (neutralt) Skadas, röna
förlust, förlora. Helsan l-er deraf. L. lill sin
heder. — 4) (aktivt) Tåla, fördraga. Jag l-er
ej den karlen. Han kan ej l. del. — L-nde,
part. pres. Den l. delen. Jag blir dervid l-nde,
förlorar dervid. — Liden, pari. pass. Efler
lidet straff. Efler lidet skeppsbrott. Lidna
sorger. Vara väl l., omtyckt.
LIDA, v. n. 3. II. Impf. Led. (Ursprungi.:
Gå, af Led, väg.) Framskrida. Säges i fråga om
tid, arbeten och förehafvanden. Tiden l-er. Hvad
l-er liden? hvad l-er del? hvad är det för lid
på dagen? hvad är klockan? Del l-er mol
aftonen.. När det led fram på vintern. Det l-er
lill våren, våren nalkas. Hvad del l-er, så är
han fullvuxen, det dröjer ej länge, innan han
är f. Hvad l-er del med ert arbete, er
process? Arbetet l-er snart lill slul. Del l-er ej
stort, l-er ej un fan, går långsamt. Del l-er
för honom, går forl för honom att arbeta. Det
l-er med honom, han har ej långt igen, lång tid
alt lefva på. — L-nde, part. pres. Han har
en l. gång, tar långa steg, när han går, så att
det lider undan för honom. — Liden, part,
pret. Del är långt l-el på dagen, på året,
med arbetet.
LIDANDE, n. 4. Tillståndet, då man lider;
de känslor, intryck, man dervid erfar. Vara van
vid l. Chrisli l. L-l luttrar ofta, men
stundom ock förbillrar menniskan. Han har
utstått många l-n.
LIDELSE, f. 3. Se Passion.
LIF
LIDER, lfd’r, n. 3. (Isl. Hleidr) Tak på
stolpar eller pelare, antingen fristående eller luladt
emot väggen af ett hus, ofta äfven försedt med
väggar af bräder, och begagnadt alt derunder
förvara hvarjehanda, till skydd emot regu, o. s. v.,
såsom t. ex. Vagnslider.
LIDERLIG, a. 2. 4) Som lefver i liderlighet.
En l. menniska. L. sälle, krabat.
L-aqvinn-folk. — 2) Som tillbringas i liderlighet. Elt l-t
lif. — 3) Der liderlighet öfvas. EU l-t ställe.
Anm. Ordel härledes af somliga från det lyska
liederlich, af andra från Ludrr.
LIDERLIGHET, f. 3. 4) Oordentligt
lefnads-sätt, innefattande på en gång lättja, vårdslöshet,
orenlighet, fylleri, otukt, slöseri, m. m. — 2) (i
inskränkt mening) Dryckenskap, otukt och spel;
utsväfningar af alla slag. Slå sig på, lill l.
Förfalla lill l.
LIDERLIGT, adv. På ett liderligt sätt, i
liderlighet. Lefva l.
LIE, m. 2. pl. liar. (I poesi o. högre stil
äfv. Lia,t.) Långt, smalt och krokigt eggjern. med
i ena ändan fästadt långt skaft, och som
begagnas till att slå gräs eller skära säd. (Fig.)
Dödens lia, döden. — Ss. Lieblad, -bry ne,
-hugg, -skaft, -smed, -smedja.
LIÉBRÄNNA, v. a. 2. Med lie slå allt för
nära intill gräsvallen.
LIEORF, n. 3. (prov.) Skaftet på en lie.
LIERA, v. a. 4. (fr. Lier) Förena. — L. sig,
v. r. Förena sig, ingå förbindelse. — L-d, part,
pass. Nära förbunden, i nära förbindelse.
LIERYGG, m. 2. Upphöjdt streck emellan
tvenne liesträngar, genom ovårdig slagning.
LIESLAG, n. 3. 4) Slag med en lie. — 2)
Se Lie sträng.
LIESTICKA, f. 4. Liten glatt träbit,
bvar-med liar strykas, för att hvässa dem.
LIESTRÄNG, m. 2. Streck, sträng utåt en
gräsvall, efler huggen af en lie.
L1EUTENANT. se Löjtnant.
LIEVARG, m. 2. (bot.) Se Ledgräs.
LIF, n. 5. I. A. 4) (i allmänhet)* En andlig
varelses eller organiserad kropps förmåga och
tillstånd af verksamhet (medveten eller omedveten),
till följe af en inre kraft (Lifskraft). En andes,
en menniskas l. Djurens, växternas l. Vara
vid l., i l-vel, lefva. Blifva vid l., fortfara att
lefva. Hålla vid l. Komma till l., få l., födas;
komma lill l., äfv. oåterfå lifskrafterna efler en
vanmakt, o. s. v. Åter få l., få nytt l., (fig.)
äfv. återfå håg, lust och mod. Bringa lill lifs,
återkalla lill l-vel. Lefva med litet l. Straffa
någon till l-vel, med lifvels förlust. Mista,
förverka l. och gods. Slå en efler l-vet. Gifva
sill l. Sätta l-vel lill för någon. Våga l-vet.
Slåss på l. och död, se Död. Strid på l. och
död. Döma från l-vel. B) inga om l-vel. Taga
l-vel af någon. Taga l-vcl af sig. Fara för
l-vet. Slippa undan med l-vct. Ledsen vid
l-vel. L-vels uppehälle, nödtorft. Del slår icke
för l-vel, är ingen fara för lifvet. Gifva l-vet
ål, föda. De, som gifvit mig l-vel, mina
föräldrar. Del går på l-vel, är lifssak. Anklagad
lill l-vel, för lifssak. Denna seger har koslal
många l. I l. och död, se Död. De äro l.
och själ, de förtrognaste vänner. (Fam. talesätt)
För brinnande l-vet, af alla krafter, allt hvad
man förmår, med orinnande ifver, t. ex.: Springa
undan, arbeta för b. l. (Fig. fam.) Han har
många bröder i l-vel, många, som ej äro båttre
än han. — Ingår i flera sammansättningar, såsom:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
