Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lektionskatalog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 LEK
Biljett, som lemnas af en elev, för hvarje lektion,
till rättelse vid betalningen. [Lecl—.]
LEKTIONSKATALOG, läcktschdnskalalå’g.
m. 3. Lista, ulvisande de särskilla timmarna för
universitetslärares föreläsningar, jemte uppgift af
de ämnen, som föreläsas.
LEKTOR, lä’cktårr, m. 3. (uttalas i pl. —
törärr.) Ordinarie lärare vid ett gymnasium. [-[Lec-tor.]-] {+[Lec-
tor.]+}
LEKTUR, läckty’r, f. 3. (fr. Le elur e) Hvad
som begagnas till läsning. En underhållande l.
Vara utan l. [Lektyr.]
LEKVALL, m. 2. Se Lekplats.
LEKVERK, n. 6. i) Se Leksak, 4. o. 2, b.
•— 2) (fig.) Sak, så fint arbetad, eller så
bräcklig och tunn, alt den ej kan användas till nytla,
ulan all snart gå sönder.
LEM, m. 2. pl. lemmar, (i fornspråket Limbr,
egentl. gren) i) Hvarje af de yttre kroppsdelarna,
i motsats till hufvudet och bålen. Lemmarne
utgöras af armarna och benen. Darra i alla
l-mar. Han kan icke röra en l. Frisk och
färdig i alla l-mar. — Bildar
sammansäitnin-garna Kroppslem, Manslem. — 2) (fig.) Medlem,
ledamot. En l. i Christi församling.
LEMDRYG, a. 2. (mindre brukl.) Se
Grof-lemmad.
LEMLYTT, a. i. Se Lytt.
LEMLÄSTA, v. a. 4. Slå någon ofärdig. —
Lemlä slande, n. 4.
LEMLÖS, a. 2. Som fått en eller flera
lemmar stympade.
LEMMEL, m. 2 pl. lemlar. Djurslägle af
Gnagarne, liknande rällslägtct, men med tjockare
kropp, hårig svans och myckel små Öron. Dit
höra Åkersork, Vatlensork och Fjäll-lemmcl.
LEMNA, lèmmna ell. lä’mmna, v. a. 4. (af fordna
verbet Lefva, som har samma bem.) 4) Låla vara
qvar, öfrig. Hvar har ni l-l er doller? L.
hustru och barn efter sig, dö ifrån hustru och
barn. Tjufvarne hafva ej l-l honom något
öfrigl. Han får, del jag l-r. L. andra långt
efter sig, hinna långt framom dern (både egentl.
o. fig.). L. ingenting framme, låta ingenting
vara framme. L. efter sig. se Eflerlcmna. L.
gvår, üle, se Qvarlemna, Utelemna. L. någnn
ål sig sjelf, låta någon handla, döma, tänka,
hjelpa sig på egen hand. /- 2) öfvergifva, fara
ifrån, skilja sig ifrån. X. staden. Vid de
orden l-de han henne. Låt oss l. delta ämne.
L. mig i ro, i fred, låt mig vara i r., i f. L.
någon i stickel, se Stick. — 3) öfverlemna, gifva.
L- något i ens händer. Han l-dc mig en liten
summa i testamente. X. en vara för godt köp.
L. inträdesbiljett ål någon. L. någon full
fri-hel alt göra och låta. L. någon tillstånd, hjelp,
biträde. L. rum, vika undan, gifva plats. (Fig.)
Delta l-r rum för misstankar, ger anledning
till m. Hans ord l-r oss ingen säkerhet. L.
den omsorgen åt mig, låt del vara min omsorg.
L. uppmärksamhet ål, gifva akt på, t. ex.: han
l-de ingen uppmärksamhet ål dessa ord. Jag
l-r det i Guds behag, må Gud häri göra, som
honom täckes. Jag l-r ål ert omdöme,
huruvida..., ni må sjelf afgöra. huruvida... L.
derhän, ej afgöra. Del vill jag l. derhän, låta
vara osagdt. L. af, bort, ifrån sig. se Aflemna,
Borllemna. L. i n, ut, se Inlemna, Vllemna.
— 4) Medgifva. Jag l-r, alt så är. Man
måste l., all... — L-d, part. pass. L. ål sig sjelf,
ulan annat sällskap, annan ledning, hjelp äo sig
[Llwa.]
LER
LEMNANDE, n. 4. Handlingen, då man
lemnar.
LEMMNG, lèmmninng o. lämmninng, f. 2. Hvad
som blifvit lemnadt öfrigt. Brukas mest i plur.
L-en af cn portion mat. L-arna efter en
måltid. L ar efter ell skepp, ell hus. L-arne efter
ell helgon, dess aflefvor, reliker. Hennes ansigle
har ännu någon l. af skönhet. Han har blott
en lemning qvar af sill förra välstånd. — Syn.
Rest, Qvarlcfva, öfverlefva, Aflefva.
LEMON, LEMONAD, se Limon, Limonad.
LEN, a. 2. 4) Slät, fin och behaglig för
fingret, för vidrörandet. Del kännes l-l för fingret.
L-l skinn, hull. L. hud. L-l, mjukt hår. L.
snö, kram. — 2) Sakta, lindrig, mild. L-l
vidrörande. L. lon, röst. L. teckning. ej hård.
LENA, v. a. 4. L. ell. l. upp, göra len, mjuk,
kram. — V. n. L. ell. /. upp, blifva len, mjuk,
kram. — V. impcrs. Del l-r ell. del l-r på,
det är töväder. — L-nde, part. akt. Som l-r,
uppmjukar. L. medel, omslag.
LEN HET. f. 3. Egenskapen alt vara len.
LEMIYLLT, a. 4. Se Finhyllt.
LEN HÅRIG, a. 2. Som har lent hår.
LENKLÄDER, pl. 3. (gam.; af Len) Mjuka
kläder, af ull eller silke.
LENPLÅSTER, n. S. Lenande, uppmjukande
plåster.
LENT, lent, adv. På ett lent sätt, sakta,
lindrigt.
LENTO, lä’nnto, adv. (ilal.; i musik)
Långsamt.
LENVÄDER, n. 5. Se Töväder.
LEOPARD, –ård, m. 3. Rofdjur af
katl-slägtet, liknande tigern, 4 fot hög, 3 fot lång,
b^kgul, med svarta fläckar; i Afrika. Felis
Lco-pardus.
LEPRÖS, - ö’s, a. 2. (grek. Lepra, spetelska)
Spcielsk, skorfvig.
LEPTOMETER, läpplåméfr, m. 2. pl. —
metrar. (från grek.) Verktyg, som Ijenar till alt
bestämma graden af finhet hos bomullsväf.
LER, n. ell. LERA, f. sing. En allmänt
förekommande fin jordart, som torr och
söndergnuggad kännes som mjöl emellan fingrarna, mjuk i
bäddar icke långt under jordytan, hård i
skiffer-berg, till färgen vanligen grå, blåaktig eller svart.
Se f. Ö. Blålera, Fellera, Krukmakarlera, m. fl.
En kruka, gjord af ler. En stuga, byggd af
ler och långhalm. Del hänger ihop som ler
och långhalm, se Hänga ihop. — Ss.
Ler-a k ti g. -ak lig het, - a r l, -artad.
LÉRA, v. a. 4. (mindre brukl.) Göra lerig.
LERBÄCK, m. 2. Redskap, som nyttjas vid
sockerbruk.
LERBRUK, n. 3. Murbruk af ler.
LERBOTTEN, m. 2. pl. — bottnar. Se
Ler-mark.
LERBRUNN, m. 2. Se Lergrop.
LERBRÅKA, f. 4. Se Lerklubba.
LERFORM, m. 2. Form af bränd lera, till
formning.
LERGOLF, n. 3. Golf af stampad lera.
LERGROP, f. 2. Grop, der lera upptages.
LERIG, a. 2. 4) Som liknar, innehåller lera.
— 2) Besmetad med lera.
LERJORD, f. sing. Den vetenskapliga
benämningen på oxiden till metallen aluminium.
Kallas äfv. Alunjord.
LERKA, se Lirka.
LERKLUBBA, f. 4. Ett slags klubba,
hvarmed krukmakarlera sönderslås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
