- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
754

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Č ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Cacce. 754 Cavgga.
Kaste sit Vand ; go vides cacest læ vanas,
de i læk hætte, naar Baaden er paa aabent
, Vand, da har det ingen Nod.
Cacce-aja, -agjaga, s. Cpfomme, Vandkilde,
Cacce-bava, -bavvaga, s. Urineis gorftop=
_ pelse.
Cacce-boasto, ,5, = cacce-goska.
Cacce-borgga, -borga, s. sorok, Todrev,
Cacce-davdda, -davda, s. batteriet.
Cacce-divek, s. Emberiza schoenidus, B\v-
spurv.
Cacce-galddo, -galdo, s. Pandbrond.
Cacce-giera, -gierraga, s. i’anbfforpe.
Cacce-goska, s. sorex, Vandmus, Sanbffjær.
Cacce-hætte, -hæde, s. Havsnod,
Caccerjække, adj. oanbtæt.
Cacce-lagjo, -lajo, s. Hoslaat i Vand as
m Grces, som vokser i Vandet,
Cacce-lavggo, -lavgo, s. Vandbad,
Phalarqpus hyperboreus,
fmolnæbbet cnommefneppe.
Cacceluttet, v. a. = caccit, gjore
m oaSfen ved at ttlfætte formeget Vand,
Cacce-læmsé, s. stagnulum, SSonbpøl.
Cacce-matke, s. Søreife.
Cacce-olbmak, s. plur. mythol. numina ma
rina piscium tutantia. Vandma?nd eller
m Vandguder, som antoges at beinte Riflene.
Cacce-savek, s. = saüau.
Cacce-suolo, -sullu, norn. prop. loe. Bab§ø.
Cacce-calbme, -calme, ,5, Vanddraabe,
Cacce-cuks, s. B. g-tffeorn [= Sy. BekSa).
Caccit, /-. a. 1) maeerare. gjore tnisien ved
Tilsetning af Vand; caccit mielkke, gjore
Mo?lk vassen, 9 superfundere, mode
facere, aquam afferre, føle med Vand, over
__ ftænfe, dynke mcd Vand. ifaik Vand tilveie,
Caccodet, r, />/c/, (caccot) gjennenuiæbe, lade
„ gjennemtrMes as Vand,
Caccot, cacom, r. ». (cacce) eommadere,
totum madescere, blive gjennemoaab; bik
tasak læk caccom, Kla?derne ere blevne
gjennemvaade (jfr. sarttot, njuoskat, njec
cat, njarttat, laskit).
Cace, 5. Sv. unicornis, Nen. som af Naturen
_ har et Horn,
Mietet, v. a. By. = caMer,
Cacok, 5. Sy. = cucok.’
Caukes, éaukok, cauka, adj. Sy. = Savgad.
Caukesikt, adv. Sy. = cavggat.
Cauket, v. n. Sy. = Bavggat.
Caura, s. Sy. iianus. qui exigua est sta
tura. Tverg.
Cautasattet, v. n. Sy. sursum paulatim
_ vergere, lüde opover, bære lidt opover.
Cautes, >, .8/7, locus aedwis, Bakke, som
gaar brat op.
Cautet, v. a. Sy. abvehere, sursum vehere,
fore opover.
Cavas-giedde, nom. prop. Joe. Serpollen i
„ Porsanger,
Cavbme, cavme, s. quatuor tigna meurvata,
quorum bina in (inferiore, Una in poste
riore parte tugurii una cum canteriis
(bæljek) tectum sustinent. be 4 krumme
Trcrer eller Vjcelker, der bcrrelord^Gammens
Tag,
Cavdas, ,5, (dial.) acdivitas, ascensus, Mod:
_ bakke (= vuostalak).
Cavdasmattet, p./ocf.(öavdasmet)=öavddit.
Cavdasmet, v. n. (öavdes) refici, sarciri,
_ blive hel igjen, heles, blive feiere.
Cavddaset, adr. (Bavdea) helt, üben Butler.
Cavddéstet, v. dem. c"avddit) lidt, som snarest
__ reparere, gjore hel igjen,
Cavddit, r. a. (öavdes) feficere, sarcire,
gjøre hel, reparere; biktasid c. reparere
_ Kleder,
Cavddodallat 1. -daddat, -dalam, -dadam,
c. /r. [öavddodet gjore Hel, reparere (flere
Ting).
Cavddodet, v. fad. cavddot) = cavddit.
Cävddoladdat, -ladarn, v. intens. vcävddof
__ fluge i sig mcd nogle dygtige Trag,
Cävddolet, v, stant. cävcicior i Hast fluge
_ i ug,
Cävddot, cävdom, v. a. Glutire. devorare,
_ ipife graabigt, fluge i fig.
Cavdes, cavddas, adj. integer, solutus, in
coluniis. non dindsus. non discerptus,
n perforatus, hel. forn ei har Ruller eller
er i SfcjHer; cavddas læk gabmagak, Sto-.
magerne crc hele-, bödi cavdesen inn gitti,
„ den kom hel i min Haand.
Cävdon, s. .cävddor) edax, wrax, Tlughals.
Cavel 1. cavelk, s. (dial.) dorsum, fer’/"»’.
_jugum montis. Ryg, BergZrng.
Cavestet, v. n. per uhera monstrare tempus
pariendi apprqpinquare, ved Zverciö Form
__ give tilkjende, at KalvingZtiden er forhaanden.
Cavgastak, -staga, s. (Savgastet) noget ai
_ stramme eller fpænbe haardere med,
Cavgastet, v. dem. = Bavggestet
I Cavgaset, v. a. (Savga) anse" for altfor stramt
fpænbt.
Cavgatatte, adj. .öavgatet) som laber sig
„ stramme, som kan strammes.
Cavgatet, v. fad. (Bavggat) 1) lade stramme,
fpænbe haardere til. 2) lade sig stramme,
kunne strammes.
Cavgga, adv. astride, finne, dure. graviter,
stramt, fast, haardt,’ doala cavga gidda!
holdt godt fast! buoccai cavga, han biet)
„ haardt syg.
Cavggad, adj. veds. cavggades, 1) validus,
robustus, haandfasi, 2) astridus, conten
tus, stram, stramt fpanbt; Cavgades boagan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0820.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free