- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
620

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sirdde. 620 Siske.
Sirddem, s. verb. (sirddet) Flytten, Flutning,
Sirddem-bæivve, s. -bæive, Flyttedag,
Sirddem-galvok, s. plur. Flyttegods,"
Sirddemus, -musa, ,§, (sirddet) noget at flytte,
noget som stal flyttes, glpttegobS.
Sirddet, sirdam, v. a. n. 1; movere, depor
tare, traducere, flutte noget fra fit Sud;
bævde sirddet sæine lagabuida, flytle
Bordet nærmere Vcrggcn; Jos must læ osko,
nuft åtte mon matasim sirddet varid,
1 dor. 13, :2; davdda laa jeeas sirddam
sælgge-bællai, Sygdoinmen har flyttet fig
henimod 3iyagen, 2) migrare, lares mu
tare, flytte, forandre Cptjolbefteb; ibmel
gocoi su sirddet dam ædnami, Act. 7, 4.
Sirdetatte, adj. (sirdetet) som fan flyttes,
som er mulig at flytte.
Sirdetet, r. fad. (sirddet) 1) facere, vt ali
quid Joco moveatur, lade nogen el. noget
flytte, 2) Joco moveriposse, lade sig flytte,
funne flyitcs. 3) transportantem (migran
tem) adjuvare, hjelpe til at fatte, gaa til
haande under Flytning. -tastet, v. dem. id.
Sirggot, sirgom, v. n. = eirggot.
Sirgqadet, _ v.Jaet. (sirgijat) Tunge til at
gaa op i ’Summen, at blive gissen, saa
Aabninger i eller ved Sommen."
Sirgqagattet, v. fad. = sirgijadet.
Sirgqalet, v. dem. (sirgijat) gaa Itbt op i
Eommen, rakne lidt.
Sirgqat, siriiam, v. n. resolvi, apertura
affici, rakne, losne, gaa op i gommen, blive
gissen, faa Ruller i eller ved gommen;
savnjek læk sirgijam, Sommene ere gis’
nede, rakncde (jfr. råttaset).
Sirgiie, ziriie, s. aperturae suturae, Aabning
i ccm, Gissenhed i Som.
Sirkkai, adj. vedf. -kkas, (sirkke) rig aa
_ eller fulb af Fistcyngcl.
Sirkkat, sirkkam, sirkkajim, r. n. = sirrat.
Sirkke, sirke, s. suboJes Coregoni Lavardi,
Sinaasik.
Sirkotet, v. habit. (sirkke) beoæge sig, svommc
omkring (om Sikyngel).
Sirriaget, r. transl. = Birgqat.
Sirqas, sirgqas, adj. (klin eneft.) dissolutus,
dirupius (de staura), gissen, aaben. (psnet,
raknet (om Som) jfr. vuorje, saigas.
Sirrat, sirram, sirrajim, v. n. extrinsecus !
eminere (de ossibus animaJis maeüenti),
stikke frem udvendia om Senene paa et I
magert Tyr, jfr. skiccat).
Sirre, s. Sy. = 331-1-13.
Sirred", v. /i. R. saltare, danse.
Sirridet, v. fr. (sirrit) nu og da assondre,
JfUle ad, sortere (el. om flere).
Sirristet, v. dem. (sirrit) afsondre lidt, forn
snareft. -stästet, v. dem. id.
Sirrit, v. a. (Sierra) segregare, sejungere,
nffonbre, stille ad i Afdelinger, sortcrc, fætte
tilside! ja sist oidnujuwe sirrijuvvum
njuokeamak, Act, 2, 3.
Sirritatte, adj. sirritet) som fan afsondrcs,
fættes tilside, sorteres.
Sirritet, v. fad. (sirrit) 1) labe affonbre,
fortere, fætte tilside, 2) funne scrttes tilftbc,
forteres.
Sirtek, adj. Su. (girtet) non molus e Joco,
immotus, som ei er fluttet fra sit Sieb,
urokket.
Sirtet, y. a. Fr. — sirddet.
Sirvas, sirvvasan, adj. (dial) = siegjai.
Sirvvahet, v. n. obtusum esse (de ocidis),
nære dunkel (om Ørnene hos Sovnige ei.
Svage), jfr. saetvat.
Sirvvot, sirvom, v. n. obtundi (de ocidis),
blive svag (om linene),
Sisa, postp. et ade. in, intro, irtbi, ind;
mana ««acte sisa ! gaa ind i Geltet! vieso
sisa gæecat uksa-raige, fe ind i Huset
ajennem Toren; geres læ galbmom jieija
sisa, Æjæriåfen er frossen in"d i Isen; læik
kot vine cerki sisa ja cace vidnai, ffjænfe
Vin i 3)rammeglaå og Pand i Vinen; bård
det galvoid gerres sisa, [cegge Toiet neb
i Kjcerissen; jogo inn alddo lae mannam
du boceui sisa? er min Simle kommen ind
iblandt dine Nensdyr? son jugesti buok
sisas, (jan dråk alt i fig; luoite min siga!
Flip os ind! lavine sisa uksa-raige! trab
ind iajennem Toren!
Sisab, adj. comp. (sisa) inferior, som er
langer inde.
Sisabui, adv. (sisa) læuger ind (— siskebui).
Sisamus, -mu3a, adj. superl. (sisa) som er
lænaft inde.
Sisbælle, -bæle, s. Indside (— siske-bælle).
Sisgat, v. n. (dial.) dirumpi, fpræffe.
Siskad, adj. = sitkad.
Siskadallat, -dalam, v. cont. (siskadet) bringe
længer ind (flere Ting),
Siskaldas, adj. (siske) intemus, indvortcsi
siskaldas bavcas, indvortes Smerte olgol
dasast -oatte, siskaidasasf ballo, udvortes
indvortes grpgt; siskaldas olbmu
mielde, Noin. 7, 2.
Siskaldasat, adv. (siskaldas) indvortes (=
siskaldasast).
Siskanet, v. n. (siske) propius intro acce
dere, komme (ænger ind.
Siskas, -kaca, 1) adj. — siske. 2) 5. pars
interna ungidae quadrupedis, bet som er
indem et Tyrs Klove
Siske 1. siska, adj. int&rnus, som er inde, ind
oenbtg; siske-bælle, Indside; siske bælde,
paa Indsiden, inbenfor el. inbenfra; siske
bællai, indad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0686.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free