- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
436

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Moalka. 436 Moarcla.
v
Moalkagattet, v. fad. (moalkke) gjøre frum,
krumme, böte; moalkagatti cielge, han krum
mede Ryggen,
Moalkaget, v. transl. (moalkke) curvari.
blive frum, krumme fig.
Moalkas, moalkkas, adj. (moalkke) curvus,
frum (fun etieft.).
Moalkeld, adv. (moalkke) froget, bugtet (paa
et enkelt ©teb).
Moalkkai, adj. vedf. -kkas, (moalkke)
flexuosus, som har mange Krumninger,
bugtet, fronet.
Moalkkaivuotta, -vuoda, s. (moalkkai) cur
vitas, Krogethed, Krumhed, Bugtethed,
Moalkkasattet, r. fad. (moalkke) = mogi
kagattet.
Moalkkaset, v. transl, (moalkke) blive krum,
krumme sig,
Moalkke, moalke, s. curvatnen, Krumning,
Vugt, Sving, Krog; jokka dakka moalke,
Elven gj,or en Krumning (jfr. mokke).
Moalkke-gæidno, -gæino, s. Kroavei, Krinkel-
gang.
Moalkke-miekke, -mieke, s. Krumsabel,
.Moalkkodet, v. a. vmoalkkot) curvare, gjpre
froget, bugtet.
Moalkkot, moalkom, v. n. (moalkke) cur
-s’a?-/) ineurvescere, blive krum, bugtet;
gæidno moalkko, Veien bliver froget.
Moalkkot, adv. (moalkke) bugtet, kroget,
Moalkostet, v. dem, (moalkkot) blive lidt
frum, bugtet,
Moallanet, v. n. = mollanet.
Moallo, moalo, s. mica, Smule; son cuvkki
buok moallon, han knuste alt i Smuler,
Moalosmet, v. n. — mollauet.
Moaltta, moalta, .3. pisciculi semiconcocti in
ventrepiscis majoris, halvt fordpiet Smaa
fiff i Maven paa starre Fisk, "Melting",
Moanadet, v. a. conjiccre. divinare, udtyde,
finde Udtydningen paa, gjette,
Moanadæbme, s. verb. (moanadet) Udtyden,
©jetten (af Noaidens eller Troldkarlens Ord !
og ©ebærber).
Moana-galles, -gallasa, adj. midti, plures.
mange; i dam læra moanagalles dakkam,
det har ikke mange gjort; moanaidi galla
sidi son læ juogadam girjid, han har
uddelt Søger til mange,
Moanahallat, -halam, r. a. conjectare, gjette
snart paa det ene, snart paa det anbet’.
Moanai moanai, adv. = moaddasi moad
-6381, se moaddes.
Moanak, moanai, adj. plur., aliquot, plures,
adskillige, flere,
Moanas, moadnasa, adj. = moaddes.
Moana-sattes, -sattas, adj. = moana-galles.
Moaned", v. a. R. fallere, bebrage.
Moannalet, r. subit. (moannat) i Hast üb^
tyde, gjette.
Moannat, moanam, r. a. — moanadet.
Moaraidet, v. n. = lamaidet (tfeer naar Talen
er om et haarbevokset Sted eller Skjoeg).
Moarasgas 1. -skas, adj. = moarrai. -gas
vuotta, s. id.
Moarasget 1. -sket, r. transl. (moarre)
1) irasci, vredes, sortornes, 2) caJcando
perfringere crustam niveam fragilem, synke
igjennem cl. træbe igjennem stjor Sneskorpe.
Moaraskaddat 1. -sgaddat, -skadam, r. fr.
(moarasget) 1) nu og da vredes, 2) nu
og da trade igjennem Snestorpe.
Moaraskas, adj. = moarasgas.
Moaraskattalet, r. fad. (moarasket) 1) for*
torne. 2) bringe til at træbe igjennem Sne
storpe (om slere Cbjefter).
Moaraskattet, r. fad. (moarasket) 1) for=
torne (= moaratattét). 2) bringe til at
træbe ujjennem Sneskorpe.
Moarasket, v. transl.. = moarasget.
Moarast 1. moarast, s. = maras.
Moaratak, -tåga, s. (moarre) 1) crusia
nivea, quae facile pedibus incedentium
frangitur, skjor Sncskare, som let knuses
under Fodderne, 2) locus übi glacies recens
concreto, froda est, Sted, ’hvor Nyis er
bleuen knust,
Moaratatte, adj. (moaratattet) som fan for
tornes, sortornelig.
Moaratattem, ,9. verb. (moaratattet) offensio,
bortomen.
Moaratattet, v. fad. (moaratet) qfendere,
ad iram provocare, forlorne, gjore vred,
opbringe,
Moaratet, v. n. (moarre) irasci. vredes,
harnies, fortornes,
Moaratubme, -turne, s. verb. (moaratuvrat)
ira, indignatio, Fortornelse, Vredei allus
bæivas luoitadeku din moaralume bao-jel,
Eph, 4, 26,
Moaratuddat, -tudam, v. fr. (moaratet) nu
og da blive vred, fortornet.
Moaratuttalet, v. fad. (moaratuttet) for»
torne, gjøre vred (f(ere); son læ mogi’«
tuttalam buokaid, han har fortornet alle.
Moaratuttet, r. fact. (moavatuvvat) = moara-
tattet.
Moaratuvvat, -tuvam, r. n. (moarre) irasci,
succensere, vredes, blive rreb, Harmes, for
tMnes (jfr, suttot, æddot); de ni« »-.»ru tvv« i
ised, Lue, 14, 21; son moaratuvai ige
aiggom 8185 mannat, £uc. 15, 28.
Moarda, moarddaga, ,3. ligamen, quo funis
rete piscatorium circumdans ei annecti
tur, Traaden, huormed hiebet eller Lincn
(ræsme), som gaar langs Over- og Under
siden af et Garn, knyttes fast til samme.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free