Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLI. Master Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
656 ONKEL TOMS STUGA.
igenkännande, och Tom knäppte ihop händerna under det tårar ström¬
made utför hans kinder.
“Pris ske Herren ! Min — sista — sista — önskan är uppfylld !
De hafva inte glömt mig. Det värmer min själ; det gör mitt gamla
hjärta godt! Nu kan jag dö nöjd ! Lofva Herren, o, du min själ !”
“Du skall inte dö, onkel Töm; du får inte dö — du får inte tänka
därpå ! Jag har kommit hit för att köpa dig och taga dig med mig
hem ! ” utbrast Georg med lidelsefull värme.
“Ack, master Georg, det är för sent. Herren har köpt mig och
kommer snart för att taga mig hem till sig. Jag längtar efter den
stunden. Himlen är bättre än Kentucky.”
“O, onkel Tom, du får inte dö! Jag kan inte uthärda att tänka
därpå. Mitt hjärta vill brista, när jag ser dig ligga, sönderslagen och
förstörd, i det här eländiga skjulet! Stackars, stackars min vän ! ”
“ Beklaga mig inte, master Georg,” genmälte Tom. “ Jag har varit
beklagansvärd, men det är nu alltsammans öfver. Jag står nu vid här¬
lighetens port. O, master Georg, himlen är nära! Jag har vunnit
seger genom Herren Jesus, välsignadt vare hans namn ! ”
Georg greps djupt af den döendes fasta förtröstan och synbara glädje.
Torn fattade hans hand och fortfor:
“ Ni får inte tala om för Kloe, stackars hustru, hur ni fann mig; det
skulle vara alltför svårt för henne. Säg henne endast, att ni fann mig
vid härlighetens port, och att jag var glad att få skiljas hädan. Och
säg henne, att Herren alltid stått vid min sida och gjort allting så lätt
och fröjdefullt, för mig. Och mina stackars små barn, och liIlan —
ack, mitt gamla hjärta har ofta velat brista vid tanken på dem ! Bed
dem allesammans följa mig — följa mig! Hälsa så hjärtligt till master
och till den kära, goda missis och till hvarenda en därhemma! Ack, ni
vet inte, hur mycket jag håller af dem allesammans! Jag känner inom
mig, att jag älskar alla människor ... O, master Georg, livad det är
härligt att vara en kristen ! ”
I detta ögonblick visade sig Legree i dörren till skjulet; han kastade
en skenbart likpjltisr blick dit in och försvann därefter.
“ Den gemene skurken ! ” utbrast Georg med förtrytelse. “Det är
en tröst att tänka, att han en gång skall få det hett om öronen till lön
för detta ! ”
“ O, säg inte så! ” bad Tom ifrigt. “ Han är en stackars beklagans¬
värd varelse — det är förfärligt att bara tänka därpå ! Ack, om han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
