- Project Runeberg -  Onkel Toms stuga : En skildring af de förtrycktes lif /
564

(1902) [MARC] Author: Harriet Beecher Stowe With: Jenny Nyström-Stoopendaal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII. Kassy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

564 ONKEL TOMS STUGA.
tömmas. Legree stod där redan, samtalande med de båda pådrif-
varne.
“ Den där Tom börjar bli förfärligt besvärlig/’ sade Sambo. “ Han
har i dag tagit sig för att fylla på Lucys korg. Passa på, om inte han
en vacker dag kommer att ställa till villervalla ibland alla niggrerna,
ifall inte master håller efter honom.”
“ Aha, den svarta åsnan ! ” utbrast Legree. “ Han behöfver litet
dressyr, eller hur, gossar?”
Båda negrerna grinade vederstyggligt vid denna antydan.
“ Joo, master Legree kan ge dressyr, lian ! Inte den onde själf skulle
kunna göra det bättre !” förklarade Kvimbo.
“ Nåväl, gossar, det bästa sättet blir att låta honom sköta piskan, tills
de där dumheterna gått ur honom ! ”
“ Det blir allt svårt för master ändå att få det ur honom ! ”
“ Men det skall ur honom i alla fall, lita ni på det, gossar!” sade
Legree med sammanbitna tänder.
“ Och se’n ha vi den där Lucy,” inföll Sambo; “ hon är då den för¬
smädligaste och otäckaste slynan af dem allihop.”
“ Hå hå, du, Sam ; det anar mig nästan, hvarför du är så ilsken på
Lucy !”
“ Nåja, master vet själf, att hon satte sig på tvären mot master och
inte ville ha mig, fast master befallde henne.”
“ Jag skulle nog prygla henne till det,” genmälte Legree spottande,
“om det inte just nu vore så brådt med arbetet, att jag inte kan vara af
med henne. Hon är klen ; det kräket; men just de där klena slynorna
bruka vara envisast och låta förr prygla sig halft till döds, än de ge
med sig! ”
“ Lucy var både förarglig och lat i dag,” fortfor Sambo; u hon ville
ingenting göra, men Tom var framme och hjälpte henne och lade af sin
korg i hennes.”
“ Gjorde han det, he !? Nå, då skall han också få det nöjet att prygla
henne. Det blir en god öfning för honom, och han skall häller inte slå
flickan så hårdt som ni, edra svarta vilddjur.”
“Hi, hi, hi! Ha, ha, ha!” skrattade de båda uslingarne, liksom
om Legree sagt något riktigt kvickt och berömmande till dem.
“ Men jag skall säga master, att både Tom och missis Kassy fyllde
på Lucys korg. Jag gissar därför, att det är god vikt i den, master.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:30:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onkeltoms/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free