Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Valda exempel på loflig handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STUGA. 225
fullt och gladt som hade de i sitt djup aldrig emottagit någon börda af
kval och förtviflan.
Tålamod, tålamod, I, hvilkas hjärtan svälla af förtrytelse öfver vålds¬
dåd sådana som dessa! Icke en enda af alla dessa ångestens suckar;
icke en enda af alla dessa de förtrampades tårar är förgäten af Honom,
smärtornas man, härlighetens herre! På sitt kärleksfulla, tålmodiga
hjärta bär han all världens sorger. Fördrag du, som han, med tålamod,
och arbeta i kärlek ; ty så sant som Herren lefver: “ Hans återlöstes
år skall komma en gång ! ”
Slafhandlaren steg tidigt upp och gick ut för att se till sitt lefvande
gods. Nu var det hans tur att se sig bestört omkring.
“Hvar i all världen är flickan ?” frågade han Tom.
Tom, som hade lärt konsten att bevara en hemlighet, kände sig icke
hågad att omtala sina iakttagelser och misstankar, hvarför han svarade,
att han icke visste det.
“Hon kan då rakt inte ha gått i land i natt vid någon af hamnplat¬
serna, ty jag var vaken och på utkik, livar gång båten stannade. Så¬
dant anförtror jag aldrig åt någon annan,” sade Haley.
Denna anmärkning riktades helt förtroligt till Tom, liksom hade
det varit något, som särskildt skulle intressera honom. Tom emottog
den emellertid tigande.
Slafhandlaren genomletade båten från fören till aktern, sökte bland
lådor, balar och tunnor, omkring maskinen och skorstenarna, men för-
gäfves.
Sedan han länge sökt, återkom han förargad till Tom.
“Hör du, Tom,” sade han, “säg mig nu uppriktigt, hur det hänger
ihop med den här saken. Du måste veta något därom, det är omöjligt
annat. Jag såg flickan ligga här vid tiotiden i går kväll; därefter såg
jag henne vid tolftiden och senast emellan ett och två i natt. När jag
så kom ut vid fyratiden var hon försvunnen, och du har legat här strax
bredvid hela tiden. Nå, du vet något om saken — du kan inte neka
därtill.
“ Allt hvad jag vet, master,” svarade Tom, “ är, att frampå morgonen
någonting snuddade vid mig, så att jag till hälften vaknade; strax
därpå hörde jag ett plaskande i vattnet, och då blef jag fullt vaken och
märkte, att flickan var borta. Mera har jag inte reda på, master.”
Slafhandlaren blef hvarken uppskadad eller bedröfvad öfver den
sorgliga händelsen, emedan han, såsom vi redan anmärkt, var van vid
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
