- Project Runeberg -  Onkel Toms stuga : En skildring af de förtrycktes lif /
156

(1902) [MARC] Author: Harriet Beecher Stowe With: Jenny Nyström-Stoopendaal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Hvari det visar sig, att äfven en senator icke är annat än en människa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156 ONKEL TOMS STUGA.
svar; men hon vände blicken mot Mrs. Bird och betraktade henne med
ett så öfvergifvet och innerligt bedjande uttryck, att det lockade tåiar
i den lilla varmhjärtade fruns ögon.
“Ni behöfver ingenting frukta ; vi äro alla edra vänner \ Säg mig,
hvarifrån ni kommer och hvart ni ämnar er,” fortfor hon.
“ Jag kommer från Kentucky,” svarade Elise.
“När kom ni hit?” sporde Mr. Bird, som nu Öfvertog förhöret.
“ I afton.”
“Hur kom ni hit?”
“ Jag gick öfver isen.”
“Öfver isen !” utropade alla de närvarande med en mun.
“Ja,” sade Elise dröjande, “öfver isen. Gud hjälpte mig, så att jag
kom öfver, ty de voro bakom mig, alldeles bakom mig; och det fanns
ingen annan väg.”
“ Bevara mig väl, missis,” utbrast Josef, “ isen är redan loss och i
drift; styckena svänga rundt och gunga upp och ned i vattnet!”
“Jag såg det nog, jag visste det! ” utropade Elise häftigt. “ Men jag
gjorde det ändå. Inte trodde jag, att jag skulle komma öfver, men det
brydde jag mig inte om. Jag kunde inte mera än dö, om det misslyc¬
kades, och jag hade hällre dött än . . . Men Gud hjälpte mig; man har
ingen aning om, huru Gud kan hjälpa en, innan man försökt,” tilläde
hon med en hoppets stråle i sina ögon.
“Var ni slafvinna?” forstatte Mr. Bird förhöret.
“Ja, sir; jag tillhörde en godsägare i Kentucky.”
“ Var han hård emot er? ”
“Nej, sir; han var en god husbonde.”
“Var er matmor hård emot er, då?”
“Nej, sir, nej ! Min matmor var alltid själfva, godheten mot mig.”
“Hvad kunde då komma er att öfvergifva ett godt hem och rymma
er kos och kasta er i sådana faror?” sporde Mr. Bird förvånad.
Elise betraktade Mrs. Bird uppmärksamt och forskande och det
undgick henne icke, att den lilla frun var klädd i djup sorgdräkt.
“Missis,” sade hon plötsligt, har ni någonsin förlorat ett barn?”
Frågan kom helt oväntadt och ref upp ett ännu ej läkt sår, ty för
endast en månad sedan hade herrskapet Bird följt en liten älskling till
grafven.
Mr. Bird vände sig om och gick bort till fönstret, och Mrs. Bird
brast i tårar, Läggande band på sin rörelse sade hon :

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:30:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onkeltoms/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free