- Project Runeberg -  Onkel Toms stuga : En skildring af de förtrycktes lif /
142

(1902) [MARC] Author: Harriet Beecher Stowe With: Jenny Nyström-Stoopendaal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. En rådplägning emellan människojägare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142 ONKEL TOMS STUGA.
efter kilar hon ut genon en bakdörr och ned till stranden; då fick
master Haley se henne, och han ropade, och han och jag och Andy
sprungo efter henne. Där stod hon nu vid floden, och där flöt ström¬
men sina modiga tio fot bred inne vid stranden, och på andra sidan om
strömmen dansade och gungade isstyckena upp och ned; de voro till¬
hopa som en stor ö. Vi voro alldedes bakom henne, och jag trodde
först, att han skulle få tag i henne; men så gaf hon till ett skrik
sådant, som jag aldrig hört maken till, och där var hon nu lyckligt och
väl öfver på andra sidan om strömmen, på isen, och hon till att springa
och skrika och hoppa och plumsa ! Men öfver kom hon, och Herren
själf måste ha hjälp henne; det är min mening.”
Mrs. Shelby satt alldeles tyst och blek, under det Sam berättade sin
historia.
“ Gud vare lof, att hon blef räddad! ” utropade hon slutligen med
en lättnadens suck. “ Men livar är det stackars barnet nu, månne? ”
“ Herren beskyddar henne nog ! ” sade Sam och himlade sig fromt.
“ Som jag sagt, det här var riktigt en försynens skickelse, såsom missis all¬
tid har lärt oss. Det finnes alltid verktyg till hands att göra Guds vilja.
Om inte jag hade varit i dag, så skulle hon blifvit knipen ett dussin
gånger. Var det kanske inte jag, som skrämde hästarne i morse, så att
de sprungo omkring till fram på middagen? Och narrade inte jag
sedan master Haley in på en afväg om nära fem mil, så att Elise fick tid
på sig att hinna ned till floden ? Si, det är hvad jag vill kalla försy¬
nens skickelser.”
“ Det är ett slags skickelser, som du gör bäst uti att akta dig för en
annan gång, mäster Sam ! Jag tillåter inte, att mina tjänare ställa till
sådana där spektakel för främmande gentlemen,” sade Mr. Shelby, med
så mycken stränghet, som det var honom möjligt att ådagalägga under
förhandenvarande förhållanden.
Det är emellertid lika omöjligt att inbilla en neger som ett barn att
man är uppbragt, när man verkligen icke är det. Båda uppfatta in¬
stinktmässigt sakens rätta sammanhang, i trots af alla försök att låtsa
motsatsen; och Sam blef på intet sätt nedslagen af den mottagna till¬
rättavisningen, ehuru han fann det förenligt med sitt välförstådda in¬
tresse att anlägga en djupt sorgsen och allvarlig min. Han stod där
således nu med sänkt blick och neddragna mungipor — en sannskyldig
bild af en ångerfull syndare
“ Master har fullkomligt rätt, alldeles fullkomligt; det var illa gjordt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:30:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onkeltoms/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free