Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Författarinnans lefvernesbeskrifning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 FÖRFATTARINNANS.
såväl som många andra månniskovänner hade det intrycket, att saken var allt¬
för dyster, invecklad och hopplös, för att hon och de med henne liktänkande
skulle kunna uträtta något däremot. Det fanns i Cincinnati och dess omnäjd
ett fåtal abolitionister *, men de innehade ej den ställning i samhället, att de
kunde utöfva något nämnvärdt inflytande. De blefvo tvärtom likt alla för-
fäktare of ovälkomna sanningar ansedda såsom mer eller mindre “ vridna.”
Både i kyrkan och samhället betraktade man dem såsom orostiftare, hvilka
“förvillade Israel.”
Det var ett allmänt talesätt bland konservativt och klokt folk, att ämnet vore
mycket farligt att närmare inlåta sig på, samt att ingen kunde börja forska däri
eller grubbla däröfver utan att blifva ordentligt vansinnig; dessutom vore det
af så ömtålig beskaffenhet, att man icke kunde afliandla detsamma i fristaterna
utan att såra sydstaternas känslor, enär ju saken endast och allenast anginge
dem.
När så Dr. Bailey — en snillrik, måttfull och rättsinnig man samt ett mön¬
ster af hofsamhet i tal och skrift — kom till Cincinnati och uppsatte en tidning
mot slafveriet på programmet: “ fri och öppen diskussion af ämnet,” tog det genast
eld i lägret. Tvänne särskilda gånger stormade pöbeln under ledning af slaf-
ägare från Kentucky den förhatliga tidningens byrå, förstörde tryckpressen
och kastade stilarne i Ohio-floden. De fleste af Cincinnatis framstående män
såväl inom kyrka som stat klandrade skarpt Dr. Baileys oklokhet att sålunda
“ uppväcka lidelserna hos våra medborgare i Kentucky.”
Vid dessa pöbeloroligheter blef den fria, färgade befolkningen hotad, skymfad
och misshandlad och måste ofta fly för att rädda lifvet. Äfven tjänarne i goda
familjer blefvo ofta förföljda ända hem till porten, ja, ännu längre, och det var
många gånger med knapp nöd deras husbönder kunde rädda dem. Vid ett
sådant tillfälle ställde sig en tapper liten kvinna, för att försvara sin svarte
uppassare, med pistolen i hand på tröskeln till sitt rum och förklarade för den
påträngande pöbeln, att ingen skulle komma in utan öfver hennes lik.
I professor Stowes hus mottogos mer än en gång förskrämda flyktingar, och
man sof där om nätterna med vapen till hands och en ringklocka ledande till
det tillstötande seminariet, för den händelse pöbeln skulle få för sig att anfalla
huset. Detta var i själfva verket en städse öfverhängande fara, ty pöbeln hade
flere gånger hotat att sätta eld på seminariet i Lane, enär det var kändt, att ett
stort antal af studenterna därstädes var abolitionister i likhet med författarinnans
man, professor Stowe. Endast den omständigheten räddade seminariet, att det¬
samma låg två mil från staden samt att vågen dit, ledande uppför ett lång¬
sträckt och högt bärg, var ytterst eländig och lerig.
Dr. Bailey fann sig omsider föranlåten att flytta sin tidning till Washington,
där han under många år förfäktade den satsen, att sanningen må uttalas öppet
men hofsamt, äfven i de mest ömtåliga frågor. Hans redlighet, mod och ädla
karaktär tillvunno honom efter hand vänner till och med ibland de mest be¬
stämda slafägare.
Helt annorlunda gick det för Lovejoy, som utgaf en tidning mot slafveriet i
Alton, Illinois. Pöbeln belägrade hans byrå, stack huset i brand och nedsköt
Lovejoy.
Sådana händelser vittna till fyllest, huru farligt det var att offentligt upp¬
träda emot slafveriet. Personer, som vid denna tid togo sig an rättvisans och
* Se not, sid. 79.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
