- Project Runeberg -  Natur och onatur i fråga om svensk rättstavning /
99

(1886) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - -f och fv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING. 99
sig en smula villrådig och om hvilka ett par ord här måste
sägas.
Man kan t. ex. just med afseende på nyss gjorda undantag
för af fråga, om det har någon tillämplighet på en sådan
bildning som det med högtyskans Ablass paralella, ursprungligen
lågtyska aflat, hvilket man ju på svenskt område icke kan
upplösa i bekanta sammansättningsleder. Språkkänslan giver här lätt
det riktiga svaret, den tvekar ej ett ögonblick om att ordet är
sammansatt (sista stavelsen uttalas med vokallängd); den nödgar
oss alltså att teckna af alldeles som i aflåta. På samma sätt
skriva vi redan, enligt språkkänslans bud, afund, icke afvund,
ehuru und icke i svenskan förekommer ensamt. Och om här
tanken på unna kan påstås ha medvärkat till den riktiga
delningen, så finnes i alla händelser ingen sådan möjlighet vid
ojäf-aktig och liknande ord, som vi teckna utan f v blott därför att
språkkänslan uppfattar dem som sammansatta. Förmodligen har
också vår benägenhet att, ortografernas påbud till trots, skriva
arvode med blott v sin grund däri, att ordet uttalas som formellt
sammansatt: arr-vode.
Viktigare än frågan om af-lat, af-und och dylika ord är
emellertid frågan hur v bör behandlas före aflednings- och
boj-ningsändelser. Skall man af ljuv, kräva bilda neutrum ljuvt eller
ljuft, supinum krävt eller kraft? — Frågan har, beträffande de
utländska orden, redan för längesedan blivit »satt under debatt».
Den kan där formuleras så: skall man skriva massift eller
massivt** På den förstnämnda beteckningens sida ställa sig här
både den yttersta vänstern och den yttersta högern, både
Rättstavningssällskapet och, som vi redan nämnt, RYDQVIST och
Svenska Akademiens Ordlista. Samma form tillstyrktes också
redan af Nordiska Rättstavningsmötet och beskyddas nu af LYTTKENS
och WULFF. Den borde då anses vara mycket fast tryggad. Hittills
har emellertid formen massivt lyckats hålla sig uppe såsom den
allmännast gängse. Den förordas också af Stockholms
Läraresällskap.
Med antagande af formen massift följer naturligtvis också
antagande af ljuft, kraft. Det skäl som anföres för dessa former
är att man icke i tvivelaktiga fall bör ändra det bestående. Det
är tydligt, att det v, som slutar ljuv, framför det neutrala / lätt
antager åtminstone en dragning till /. Detsamma inträffar också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onatur/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free