Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordskillnadsprincipen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidsträckt omfång tillämpliga, eller sådana som flykt och flygt, där
orden i grammatiskt hänseende äro fullständigt paralella och till
betydelsen mycket närstående — sådana fall träffas endast ytterst
sparsamt i vårt språk. Bland de något över 100 likljudande
men enligt bruket olikskrivna ordpar, som jag antecknat ur vår
svenska ortografi, äro de anförda, jämte möjligen några
participier såsom trätt-trädt, stödt-stött, blödt-blött, bedt-bett samt
substantiven skäl-själ, verk-värk, plikt-pligt, jord-hjord de enda, som
någon gång, fast icke just under vanliga förhållanden, skulle kunna
giva anledning till missuppfattning.
De olikklädda tvillingord, som vårt språk eger, hava —
såsom man vid granskning lätt skall finna — ingalunda fått sin
skilda dräkt som följd af någon önskan att förebygga misstag.
Skälet har legat blott i etymologiska och grammatiska
förhållanden. Jord, hjord och gjord skiljas af oss i skrift blott därför att
de hos våra förfäder skilde sig i uttal, stödt och stött blott
därför att stamformerna äro olika; i intetdera fallet har man haft
till mål att differentiera. De enda exempel, där ett sådant syfte
kan tänkas föreligga, lemna, så vidt jag kan se, de förutnämnda
orden verk-värk, pligt-plikt, jagt-jakt.
Med afseende på det första ordparet kan erinras, att man
ända tills in mot slutet af förra århundradet utan olägenhet
tecknade båda orden som värk, och att danskarne ännu i dag teckna
dem lika. Orden skilja sig dessutom i kön, och när en artickel
eller ett egenskapsord tillkommer, förbjudes oftast redan därigenom
hvarje sammanblandning. Någon olägenhet torde under sådana
förhållanden ej gärna kunna uppkomma genom utplånandet af den
blott grafiska, icke språkliga skillnaden mellan orden.
Etymologiskt sammanhänga de, som bekant; jfr huvudet »värker» med
huvudet »arbetar».
Också pligt och plikt äro egentligen samma ord användt
med olika begreppsskiftning. Ihre skriver båda uttrycken på
samma sätt; han upptager dem i sitt lexikon tillhopa under
rubruken: »plickt, vel rectius pligt». Att i stavningen skilja den
andliga och den materiella plikten är lika onödigt, som det vore
att ha olika stavning i bot allteftersom det betecknar en andlig
botöfning (»göra bot») eller står som entalsform till det materiella
böter (»vid bot af tio daler» Dalin).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
