Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. C. Skriftspråket har i större omfång efterbildat utländskt skriftspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ELFTE KAPITLET.
Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift
(normalprosa) och samtalsspråk. C. Skriftspråket har
i större omfång efterbildat utländskt språkbruk.
På litterär väg gjorda språklån kvarstanna ofta inom
skriftspråket, öfvergå ej till samtalsspråket. – Skriftspråkets lån med
afs. på enkla, sammansatta eller afledda »innehållsord», – med
afs. på formord, – med afs. på satsfogning, satsförkortningar,
ordföljd m. m. – Reflexioner.
Att de bildade svenskarnas språk (liksom öfver
hufvud taget hela den svenska kulturen) utvecklat
sig under starka inflytelser från utlandet, och att
det bär lätt igenkännliga spår af dessa utländska
inflytelser, torde vara allmänt bekant.
Redan före kristendomens införande hade
åtskilliga kulturord från främmande folk funnit vägen
till våra förfäder. Med en ny sak, ett nytt begrepp
följer ju vanligen ett nytt namn; införes saken eller
begreppet utifrån, så följer gärna dess benämning
med. Och de hedniska svenskarna tyckas hafva
lärt sig ganska mycket af andra folk; särskildt är
det märkligt, att icke få latinska kulturord – väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:26:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/omskrift/0303.html
