Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket ena ögat finnes qvar. Ett notvarp midt imot denna sten heter
seitevarpe. Då Lapparne skulle draga not i detta varp, satte de blommor
i stenens öga och sade: gif oss, gif oss, ymnigt af fiskar; och då fingo
de stora fiskar, tillägger sagesmannen”.
till sid. 258.
Kiälde-muora härleder Friis (sid. 142) från gieldet, förbjuda, värna
om; det betyder således skydds-träd, och min tolkning i texten är oriktig.
till sid. 273.
I samband med det anförda nåid-namnet Guttavuorok bör nämnas
att, åtminstone i finska och ryska Lappmarkerne, nåiderne allmänt
ansågos kunna efter vilja antaga djur-skepnader. Detta omtalas flerstädes
af Castrén, särskilt del I, sid. 29, hvarest desse nåiders lapska namn
säges vara viroladsch, det vill säga: Estländing!
till sid. 287, noten.
Castrén härleder (III, sid. 207) ordet Seida (Seite) från forn-nord.
språket, ”emedan det hvarken förekommer i finskan eller andra beslägtade
språk”. — Lönnroth anser det lapska Seite och det finska Hiisi
vara samma ord.
till sid. 353 och följ. flerstädes.
Här och på många ställen i det följande finnas utsatta
latitudsbestämningar; vid några har jag satt ”omkring”, vid andra icke; det
gäller dock alla. Ty pålitliga kartor, i tillräckligt stor skala för
noggranna uppgifter, har jag icke haft att tillgå; för Sverige åtminstone
finnas inga sådana. Det har heller icke varit nödigt för mitt ändamål:
att för läsaren angifva ett ungefär och hvar han på den bifogade
öfversigts-kartan kan finna rätt på de omtalade ställena.
till sidd. 356—357 om Taciti Fenni.
I sin afhandling om ”Nordmändenes herkomst og folkeslägtskap”
gifver R. Keyser (sidd. 106—117) i hufvudsak alldeles samma
framställning (tolkning) af Taciti geografi öfver Æstyer, Sitoner och Finnar.
Detta vigtiga stöd, för sent kändt att begagnas i texten, har jag dock
velat här anföra, så mycket hellre som Keysers argumentering är
fullständigare än min. Men då K. låter Lapparne hafva besutit hela
Finland, tillåter jag mig fortfarande tvifla; inga bevis finnas här för.
till sid. 358: härledning af ordet Finné.
I nyss anförda afhandling (sid. 115) härleder Keyser namnet Finne
(Lapp) från forn-nordiska finna, hvilket skall betyda icke blott finna,
utan ock veta, förstå; Finnr skulle således betyda en ”viismand”, en
trollkarl. Men lexica upptaga icke sist nämda betydelse af finna eller
Finne, hvarken i forn-nordiska språket eller dialekter, och derföre synes
mig K:s härledning icke vara till freds ställande; han är dess utom
både lång-sökt och obehöflig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
