Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lapska språket; dess kulturord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 renen länge tämjd;
anför (i Zoographia rossica, Petropol., 1811, sidd. 106—107) en mängd
nord-asiatiska namn på renen. Intet enda är likt de lapska. Således
liar renens bruk antagligen icke heller kommit från dessa folk *).
Men midt i denna rikedom på lapska ord möta ett par brister,
hvilka, med afseende på vårt ändamål, äro af interesse; de äro tabmat
— tämja, melke = mjölk och vuosta — ost.
Tabmat är, så väl i svensk- som norsk-lapskan det brukligaste ordet
för tämja och härledes utan all fråga från nordisk rot: tam. Man skulle
derföre (och så har Friis gjort) kunna misstänka att renens tämjning
först skett på grund af lärdom från nordboarne. Men dels upptager
Stockfleth i sin ordbok flere ord för samma sak, dels finnes i
svensk-lapskan äfven ett par ord (låvdotet, låjotet) för samma begrepp, dels
ock slutligen finnas talrika andra rent lapska ord för betecknande af
tamhets-grader m. fi. till tämjda tillståndet hörande begrepp. Ordets
och dess derivaters allmänna bruk bevisar således intet annat än de
många andra nordiska ordens närvaro: långvarig beröring och förkärlek
för adopterande af ord; Lappen blandar in svenskt-norska ord i sitt
språk, liksom vi tyska och franska.
Beträffande åter det andra af nyss nämda ord, som i norsk-lapskan
lyder mielkke, så är det genomgående för alla europeiska språk, hvarpå
såsom exempel (med förbigående af allmänt kända moderna språk) må
nämnas: gammal svenska: miolk, mielk; fom-nordislct: mjölk;
gammal-tyskt: mëlcli, mëlc; gotiskt: miluks; platt-tyskt: melk; anglosachsiskt:
meolc; belgiskt: melek; slaviskt: mleco, mliko; i)olskt: mlcca; ryskt:
nio-loko; grekiska ordet aftéXyco och latinska mulgco hafva samma stam.
Der imot synas maito och piimä i de finska språken vara egendomliga.
Från någon af de först nämda rötterna måste Lappen hafva hemtat sitt
namn för mjölk; men från hvilket? Största likhet företer hans ord
med de gammal-svenska och derföre äro de satta främst; men kunde
Lappen hafva varit okunnig om mjölkens .bruk så länge, som till dess
lian här i norden ganska sent kom i beröring med svensken? då renen
vida längre varit tämjd af honom, då mjölkens tillvaro och kalfvens
*) Horn heter pä lapska tjårve; pä zend betyder qrva hornad och <jrvå horn, hvar af man
härleder lat. cervus, grek. x^qut-, ztQaoangls, heorot, sv. hjort, litt. kärve och slav.
krave, ko. — ßcn-bromscns larv heter kuorbme pä lapska. Detta synes vara = orm,
got. vaurvnis, gaininal-sv. vurm; detta vill man härleda ur sskr. ftrmi, väg, och man
säger det icke kunna stamma frän sskr. krmi, zond. kerema, emedan mellanlänk med k
saknas. En sädan finnes dock i litt. kirmi och må hända är det lapska en annan. Jfr
A. Fick, vcrgl, AVörtcrbuch d, Indo.-Gcrm. Sprachcn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
