Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet. Om tanke- och yttrandefrihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på honom. Man kan icke medgiva, synes det, den
heligaste man ärebetygelser efter döden, förrän allt, som
djävulen kan anmärka emot honom, blivit upptaget till
granskning. Till och med Newtons lagar skulle icke
åtnjuta ett så oinskränkt förtroende, som de nu göra, om
det icke vore tillåtet att diskutera dem. De åsikter, som
vi lita på allra mest, grunda sin visshet helt och hållet
på den ständiga uppfordran till hela världen att bevisa
dem vara ogrundade. I fall denna uppfordran icke
antages, eller om den antages, men försöken misslyckas, så
äro vi ännu långt ifrån visshet; men vi hava gjort det
bästa, som människoförståndets närvarande ståndpunkt
tillåter. Vi hava icke försummat någonting för att giva
sanningen en möjlighet att uppnå oss; och om
meningsutbyte fortfarande står öppet, kunna vi hoppas att, så
framt en sannare åsikt gives, den skall varda funnen, så
snart människoförståndet förmår fatta den. Och under
tiden kunna vi trösta oss med att hava närmat oss så
nära intill sanningen, som det är möjligt efter våra
förhållanden. Detta är den grad av visshet, som är möjlig
att uppnå för ofullkomliga varelser, och det enda sättet
att uppnå den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
