Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges författning och förvaltning - Lagskipning - Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Sveriges författning och förvaltning.
378
fyra, om alla fyra äro om beslutet ense. Öfver
viktigare saker skola minst sju döma. Ej må
flera än åtta ledamöter på en gång i
pröfningen af något mål deltaga. Förut är
omtaladt att högsta domstolen skall yttra sig öfver
alla förslag rörande civil-, kriminal- eller
kyrkolag samt öfver benådniiigsfrågor och att två
justitieråd skola deltaga i statsrådet, när sådana
frågor där förekomma. Angående högsta
domstolens ansvarighet stadgar regeringsformen,
att om antingen hela domstolen eller någon
af dess ledamöter af egennytta, vrångvisa eller
försumlighet så orätt dömt, att någon mot
tydlig lag mistat eller kunnat mista lif,
personlig frihet, ära och egendom, vare riksdagens
justitieombudsman pliktig, äfvensom
konungens justitiekanslär berättigad att inför riksrätt
den felaktige till ansvar ställa, Kiksrätten
har därvid den sammansättning som är
stadgad för riksrätt öfver statsråd (se spalt 341),
blott med den olikhet att i stället för de fyra
justitieråd, som sitta där, fyra de äldsta
statsråden inträda. — Vidare stadgar
regeringsformen att lagtima riksdag hvart tredje år skall
tillsätta en nämnd af 48 personer, hvilken
äger att döma huruvida högsta domstolens
samtliga ledamöter gjort sig förtjänta att i
deras viktiga kall bibehållas, eller om vissa
af dem, utan begångna fel och brott, likväl
kunna anses böra därifrån skiljas. Denna
nämnd, som kallas opinionsnämnd.,
sammanträder samma dag den valts och kan utvotera
högst tre af domstolens ledamöter, och den
eller de som sålunda fått rösterna emot sig
skola därefter af konungen ifrån ämbetet
afskedas. Detta har dock hittills aldrig inträffat.
För öfrigt äro alla domare oafsättliga, — Innan,
högsta domstolen afgör målen skola de
förberedas inom nedre Justitierevisionen, hvars
medlemmar föredraga dem i högsta domstolen.
— Förr är omtaladt, att kammarrätten i vissa
fall utöfvar domsrätt.
Utom dessa domstolar finnas krigsrätter af
olika slag, hvarförutom administrativ och
disciplinär domsrätt utöfvas af många andra
ämbetsverk i mål som höra till deras område
eller öfver sina underlydande.
KYRKAN.
^Sverige är i kyrkligt afseende deladt i tolf
stift, hvartdera under styrelse af domkapitel
eller konsistorium. Biskopen i Uppsala kallas
ärkebiskop, men. han har ingen myndighet
öfver de andra biskoparna. Domkapitlen bestå
i Uppsala och Lund af professorerna i de
teologiska fakulteterna, men i de andra stiften
af lektorer vid stiftstadens högre allmänna
läroverk och vanligen äfven af domprost, d. v. s.
kyrkoherden i stiftstaden, hvartill i Göteborg
komma kyrkoherdarne vid Kristina församlings
svenska och tyska afdelningar. Stockholms
stad hör till ärkestiftet, men har dock eget
konsistorium, bildadt af stadens alla
kyrkoherdar under ordförandeskap af ärkebiskopen,
när han är tillstädes, eljest af kyrkoherden i
stadens storkyrka (pastor primarius). För
hof-staten och hufvudstadens
garnisonsregemen-teii finnes ett hof konsistorium, sammansatt af
de ordinarie hofpredikanterna och
regementspastorerna, Konsistorierna äro ordnade såsom
kollegier, d. v. s. beslut fattas af alla bisittarne
tillsammans, hvarvid biskopen har två röster
och utslagsröst. De äro förvaltande
myndighet för kyrkor och undervisningsväsendet, för
vård af kyrkors, skolors och inånga fromma
stiftelsers egendom och inkomster samt
tillsätta de flesta präst- och
elementarlärarbe-fattningar; dessutom hafva de att öfvervaka
kyrkotukt samt utöfva en viss disciplinär
myndighet öfver prästerna i afseende på deras
lefverne och tjänst, döma i äktenskapsmål m. m.
Fr ån domkapitlen kan man vädja antingen till
Kongl. Maj:t i statsrådet eller, i rättsfrågor, till
högsta domstolen. — Stiften äro delade i in
allés 186 prosterier eller kontrakt inom hvilka
en af biskopen utsedd kontraktsprost är de
öfriga kyrkoherdarnes förman. Kontrakten
delas i pastorat (f. n. 1,374), de flesta
omfattande mer än en socken.
Vid tillsättningen af prästerliga befattningar
hafva församlingarna i regel ett större
inflytande än som är vanligt i andra länders
statskyrkor. Af kyrkoherdarne utnämnas de flesta
af domkapitlen enligt församlingens val, och
äfven inom de 485 pastorat, som äro regala,
får församlingen uppsätta ett förslag, ehuru
konungen ej är bunden däraf, men han
utnämner dock oftast en af de föreslagna. De
lägre sysslorna, komministerbefattiiingarna,
tillsättas däremot nästan uteslutande genom
val, enär domkapitlet utfärdar fullmakt för
den, som fått de flesta rösterna, En del
pastorat och komininistaturer äro undantagsvis
patronella, d. v. s. tillsättas af enskilda
personer. Vid alla prästval har enhvar rösträtt,
man eller kvinna, som har rösträtt på
kyrkostämma, och röstberäkningeii är densamma
som där, dock får ingen rösta för mer än en
femtedel af församlingens hela röstetal. —
Äfven vid biskops utnämning upprättas ett
förslag af stiftets prästerskap och domkapitel.
Det omfattar tre personer — äfven icke präster
kunna uppställas på förslaget — och
konungen skall utnämna en af de föreslagna. Alla
präster — äfven biskoparne — äro oafsättliga;
endast genom laga dorn kunna de afskedas.
Den svenska kyrkan hade förr sin
representation i riksdagen, af hvars fyra stånd ett
var prästeståndet. Redan innan
fyrståndsin-delningen afskaffats, erhöll kyrkan en annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
