Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Fosterländska förbundet — Free church
118
Fosterländska förbundet, en protektionistisk och
högkonservativ svensk politisk förening med
hufvudsäte i Stockholm och filialer i landsorten,
stiftad 1893.
fototyp i, ljustryck.
Fourth party (uttalas: Fårth parti), 1880—85
ett ultra konservativt parti i engelska underhuset
under ledning af lord Churchil (uttalas: T j ört j ill).
fragment/, brottstycke, frånskildt stycke; /arisk,
afbruten, osammanhängande.
fraktion, grupp, parti.
frakturstil, svensk eller tysk boktryckarstil till
skillnad från antiqua, den latinska stilen.
francaise (uttalas: frangsäs), en dans.
Fran’ciskanerorden, den äldsta och ännu mest
utbredda tiggarmunksorden, grundad 1208 af
Franciscus af Assisi.
franco, utan postbefordringskostnad.
franctireur (uttalas: frangtirör), friskytt.
frankera, åsätta frimärke.
Frankfurt am Main, stad i Preussen, efter 1562
kröningsstad för de tyska kejsarne, efter 1815
säte för förbundsdagen, 1848—49 för den tyska
nationalförsamlingen, 1871 fredsslut mellan
Tyskland och Frankrike.
Frankfurt an der Oder, hufvudstad i provinsen
Brandenburg.
Frankrike, folkmängd 38,750,000. Nuvarande
president sedan 1899: Emile Loubet (uttalas:
Emil Lubé), ministerpresident: Waldeck Rousseau
(Russå), som 1902 efterträddes af Combes (uttalas:
Kångb). Parlamentet består af två kamrar:
senaten (300 medl. valda för nio år) och deputerade
kammaren (584 medl. valda för fyra år).
Presidenten väljes för sju år i sänder af bägge
kamrarna, som härför sammanträda till
»nationalförsamling». — De senaste presidenterna ha varit:
Sadi Carnot (mördad 94), Casimir Perier (afsade
sig 95), Felix Faure (död 99) och nuvarande
presidenten Emile Loubet, född 1838, vald 99. —
Utom det till Frankrike närmast hörande Algeriet
(cirka 800 t. kvkm., 43/4 mill. inv.), förvaltadt
liksom de franska departementen, lyda under
detsamma kolonier och skyddsstater i alla
världsdelar, beräknade ända till öfver 8 mill. kvkm.
med 40 h 50 mill. inv. Dess viktigaste biländer
äro: Madagaskar, Tunis, Annam och Tongking.
Frans Josef l, kejsare af Österrike, född 1830,
kejsare efter 1848. Under hans regeringstid
förlorades 1859 Lombardiet och 1866 Yenezien,
infördes 1861 konstitutionell författning, ingicks
1867 öfverenskommelse (Ausgleich) med Ungarn
och 1879 alliansen med Tyskland. Förmäld 1854
med Elisabet af Bayern, som mördades af en
anarkist 1898.
Fransk-tyska kriget, 1870—71, hvarigenom
Tyskland tillägnade sig Elsass-Lothringen.
Franska Guayana (= Cayenne), för sitt mor
elände klimat fruktadt koloniområde vid kusten af
Sydamerika, öster om den nederländska delen af
Guayana, 79 t. kvkm., 30 t. inv., däraf några
tusen straffångar.
Franska Guinea, sedan 1891 benämning på alla
franska besittningar på Afrikas västkust mellan
portugisiska Guinea och det brittiska Lagos:
Ri-viéres de Sud, besittningar å Elfenbenskusten och
vid Beninviken m. m.
Franska Indien, de fem franska områdena i
engelska Indien (Pondicherri, Tschandarnagar,
Ka-rikal, Mahé, Yanaon).
Franska Indo-Kina, de sedan 1888 under
enhetlig förvaltning stående länderna, Kotschinchina,
Kambodscha, Anam och Tonkin i bortre Indien,
hufvudstad Saigon (uttalas: sägong).
Franska Kongo, området mellan högra
Kongostranden och Ekvatorn.
franska revolutionen = 1789 års revolution i
Frankrike.
Franska Schweiz, vestra delen af Schweiz, där
det talas öfvervägande franska.
Franska Sudan, franska besittningen öster om
Senegambien i nordvästra Afrika.
Franska Västafrika, området på Afrikas
västkust till Timbuktu i nordost.
Franska Västindien: öarna Guadeloupe, Mai
tinique, S:t Barthélemy m. fl. bland Små
Antillerna, med 400 t. inv.
fraternisera, umgås som bröder.
Frauenhoferska linjer, de mörka linjerna i söl
ljusets spektrum, upptäckta af Frauenhafer 1814.
fraus, list; pia fraus, fromt bedrägeri.
Fray BentOS (uttalas: Fre Bentos), stad i
Uruguay, Sydamerika; köttextraktfabrikation.
Fredensborg, slott på Seeland, danska
kungafamiljens residens under en del af året,
Fredericia (till 1664 Fredriksodde, befäst dansk
stad i sydöstra Jylland, vid Lilla balt; dansk seger
1849, fästningen utrymd 64.
Frederikshald. stad i sydöstliga Norge, vid
Idefjord, 11 t.
Frederikshavn (förut Fladstrand), stad i norra
Jylland; nödhamn, öfverfartsort till Göteborg.
Frederiksstad (efter Fredrik II af Danmark),
stad i sydöstliga Norge, vid Glommens mynning,
Norges största träutskeppningsort.
Frederikssten, nära Frederikshald, f. d.
gräns-fästning mot Sverige; belägrad af Karl XII, som
här stupade 1718.
Fredholm, Johan Henrik Gotthard, född 1838,
ingeniör, skatte- och socialpolitiker, riksdagsman
1885 — 87 och från 91. Finans- och socialpolit. förf.
Fredrik, kronprins af Danmark, född 1843,
förmäld med Karl XY:s dotter Louise.
Fredriks, Wladimir Borisowitsch, född 1838,
sedan 1896 chef för den ryska hofförvaltningen.
Fredrikshamn (finska: Hamina), kuststad i södra
Finland, där 1809 slöts den fred, hvarigenom
Sverige afträdde sina finska län till Ryssland.
Fredriksson, Gustaf, född 1832, skådespelare,
resonnörsrollor (grefve Rysqpr i »Allt för
Fosterlandet», Trast-Saarberg i »Ära»).
Free Church (uttalas: fri tschörtsch), en skotsk
protestantisk församling, som 1843 lösryckte sig
från högkyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
