Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RNE Br
4
Astolf.
”Häar är rummet, som. herrn bedt mig hyra” —
Till ung Astolf sade gamle: tjenarn,
Då sin lykta han ifrån sig ställde. —
»Skall jag tända ljusen? Vill herrn dröja
»Länge här i afton?» — Och hans herre
" Satt, med hufvudet i handen lutadt,
Vid ett soffhörn i det skumma rummet,
Hvarest skimret af en upplyst våning
Öfver gatan spred sitt sken på fönstren.
»Släck ditt ljus, min gamle vän. I mörker
»Låt oss dväljas. Mörker var det första,
»Innan dagen skaptes, blir det sista.
»Det är slutet. Natten, tingens moder,
»Tar sitt barn, den arma menskan, åter
»Till-sitt "sköte, sen hon nog är pröfvad.
»Der får det besvikna hjertat hvila:
»Det har lidit ut. Stig nu till fönstret,
»Säg mig hvad du ser der öfver gatan.» —
Astolf så; men gamle tjenarn sade:
»Hela våningen i ljussken strålar;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
