Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilhelm Sköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 NYKTERHETSRÖRELSENS BANÉRFÖRARE
Dagarne använde han till troget uppfyllande af sina
tjänsteplikter i det borgerliga lifvet. Nattens tysta timmar ägnade
han åt nykterhetsarbetet, sitt nykterhetsarbete, hvarmed han
ville gagna det stora allmänna. Från alla håll samlade han
materiel, sofrade, sammansatte och populariserade. Och så
kommo efter hvarandra skrift på skrift, en hvar på sitt sätt
instruerande eller kastande nytt ljus öfver olika sidor af
nykterhetsspörsmålet och arbetet för nykterhetsidéns klargörande,
spridande och rotfästande.
Först kommo hans programbdcker’, hvarmed han sökte
ordna och gifva innehåll åt arbetet inom hvarje enskild loge.
Så följde hans Handbok for goodtemplare, medelst hvilken
han önskade åstadkomma ett mera enhetligt arbete inom de
olika logerna. Och så kom hans Goodtemplarordens historia,
ett om allvarlig och trägen forskning vittnande arbete,
hvarmed han åsyftade lika mycket att göra allmänheten bekant
med orden och dess mera framstående män som att hos
ordensmedlemmarna ingifva aktning för och kärlek till orden i
dess helhet, dess former och arbetsmetoder.
Som en mellanlänk mellan dessa mera till
ordensangelägenheter inskränkta arbeten och de sedan följande allmänna
kan betraktas kalendern Blå bandet, som utgafs i två häften,
det ena 1888 och det andra 1889, innehållande biografier af
nykterhetsmän, berättelser, poem m. m. allt i nykterhetsintresse.
Därpå följde i början af 1900-talet Skölds största värk,
Nykterhetsbiblioteket, en samling af de värdefullaste
nykterhetsarbeten som då funnos såväl inom- som utomlands. Bland
de många arbeten, som innefattades i detta bibliotek, må
särskildt nämnas de af utgifvaren själf öfversatta
»Helnykterhetens grunder» af William J. Lacey, »Ölbruket» af D. R.
Locke samt »Alkoholfrågan ur nya synpunkter» af Annie
Besant. Vidare »Den svenska nykterhetsrörelsens historia» af
Johan Bergman. Och slutligen flera skönlitterära
nykterhetsarbeten af stort värde. Med detta bibliotek ville Sköld sprida
nykterhetens ljus bland alla, icke enbart bland nykterhetsfolk.
I hopp att på detta sätt främja nykterhetens i hans ögon
storslagna sak fortsatte han bibliotekets utgifvande till sin död,
ehuru han därför måste göra stora uppoffringar af tid,
pänningar och hälsa. Men hans kärlek till saken tvingade
honom så göra.
Och under allt detta var han ock en flitig medarbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
