Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 389
nytta, som honom sjelf ett odödligt namn, likasom ock hans
bemödande att bringa biafveln hos oss i gång !).
K +
+
10. Handaslöjder måste en eller flera gånger här hafva
aftagit, men nu för tiden åter i hög grad tilltagit. När kon.
Carl IX utgaf vid Norrköpings riksdag 1604 den förordning,
att häradshandtverkare efter nödtorft skulle tillsättas ?) och de
öfriga skulle flytta in till städerna, kan man icke tvifla, att ju
sådana äfven funnos i Värmland, der herren då öfver 30 år
gjort sin mesta flit att ställa allt i skick; men likafullt hände
att 1693 fans i Grums härad ej en smed, som kunde smida
en plogbill, ej heller var der en, som kunde göra folket ett
par skor, och 1711 klagade allmogen i Elfdals härad, att de
måste resa till Filipstad eller Carlstad för att köpa likkistor,
då någon dog, ty det fans ingen i häradet, som kunde göra
dem ?). Man vill icke förmoda, att det stod så illa till i alla
härader; dock blifva dessa exempel nog till en liten industri
hos folket i den tiden.
Äfvenså var det till stor del med qvinnoslöjder. Ovisst
om de i de bättre häraderna kunde förfärdiga åt sig sjelfva
väfnad af ylle och linne i 2 och 3 skaft, utan att åtminstone
till någon del tillita Boråsboarne och Markbönderna”), men nu
köper väl sällan bondfolket någon slags väfnad, om ej till
grannlåt; en del kan ock sälja en eller annan väf, utom det
brudarne i vissa härader och socknar af gammal häfd äro
för
ty En eller annan har hittills haft någon bistock eller kupa såsom raritet,
ehuru brukspatr. N. Kock utom sin tryckta bok utgaf en särskild
Underrättelse om Biafveln för sina vänner i Värmland M. S.; men 1773 skaffade
herr assessorn bikupor från Bohusläu till Kjöla och sedan till Ekenäs och
flerstädes, hvilka hittills lyckats väl och gifva ett bättre hopp för framtiden, om ej
våra skogar blifva något besvärliga för svärmningen.
?) Hertigen eller konungen hade en sin egen skräddare boende vid
Kallhyttan, förmodligen till folkets undervisning.
3) Häradsdomböckerna for berörda är.
+) I Filipstads bergslag var före 1720, 30 så rart att se en spöwnrock
i huset, som det nu skulle vara att se ingen. I Gunnarskog har länsman
Dan. Bomans hustru lärt qvinfolken att väfva driäll i åtskilliga mönster, och
och har konsten spridt sig än längre ut i Jösse härad. Ej länge sedan hafva
2:ne flickor, en smeds och en soldats dotter, fått hederliga premier för vacker
spånad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
