Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - I. Om landets verldsliga styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
Efter den indelningen skulle Östersysslet bestå, hvad
fögderierna angår, af Filipstads bergslag, Ölme, Väse och Visnums
härader; Mellansysslet af Kihls, Elfdals, Grums och Näs härader;
samt vestra Sysslet af Fryksdals, Jösse, Nordmarks och
Grillbergs härader med Carlstads tingslag +), fast detta blef strax
lagdt under Mellansysslet; men huru mycket än Fryksdalen och
Elfdalen 1685 och 1687 sökte att få efter gammal vana vara
under en fogde, så har det dock icke ännu skett. Förut hade
Carlskoga stundom fogde tillsammans med Östersysslet, men
sedan har det lydt under Edsbergs härads fogde i Nerike.
Af det skäl. att landshöfdingarne merendels hafva varit
gamla herrar och ej orkat med att vistas långt aflägse i
Värmland, har allmogen här, såsom i Norrland och flera orter af
lika beskaffenhet, merendels ansett fogdarne och länsmännen för
sin högsta öfverhet, och när de råkat på någon, som behagat
nyttja tillfället, är ej utan, att den kunnat vara en faslig buse
nog. Jag talar om framfarna tider. I våra dagar bör man
förmoda folket vara för mycket upplyst, att å någondera sidan
gå ifrån höfvan eller öfverskrida skrankorna. ha
+ K
+
Domareembetet bekläddes i början af något riksråd, som
tillika var Värmlands lagman, men merendels dömde genom
någon underlagman eller, såsom de stundom skrefvo sig,
lagmansdom i värjo hafvande. I andra orter af riket voro
häradsting inrättade, hvarifrån man fick vädja under lagmannen, men
sådant hade här lång tid varit ur bruk, och de förnuftigare
började mer och mer märka, hvilken svårighet man hade i
brist deraf. Ridderskapet och adeln lärer först hafva gjort
underdåänig ansökan om bot häri, och derpå anmodade
landshöfdingen, Gustaf Lejonhufvud, biskop Elfdalius genom bref den
7 Juli 1666 "tillhålla presterskapet att uppmuntra och
undervisa allmogen att gifva sitt samtycke dertill" ?).
De blefvo på högvederbörlig ort bönhörde, och drottning
Hedvig Eleonora utfärdade den 18 Sept. 1668 ett beslut, att
1) Detta blef ifrån Kihls härad skildt 1664 och Nyeds tingslag 1681
(se Här ads-domböckerna).
) Kyrkoh. M. Simon Skragges kyrkojournal i Filipstad 1666.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
