Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - VI. Om krig i detta tidehvarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 305
derpå hemkallad, och Knut Bengtsson Hård fick befallning att
bevaka gränsen.
Hitills hade Värmlands hela olycka varit, att dess hertig
icke var så vuxen ännu till år och ålder som till mod och
hjerta. Under andras förmynderskap fick han nöja sig med,
att det gick, som det gick, ehuru hans innersta troligen blödde
för ett folk, som med tiden så nära skulle angå honom. Men
ändtligen tog han sig deras sak närmare an och försåg 1569
gränsorterna med trupper ’). Då han nu redan var ingången i
sitt 19:de år och egde en obeskriflig kärlek hos folket, kan
man lätt döma, att han med hjeltemod hade hämnat all den
oförrätt hans undersåtar lidit i kriget, så framt icke år 1570
efter begge parternas önskan och till bådas nöje ett
fredsfördrag blifvit afslutadt i Stettin.
Hertigen tillträdde då sjelf sitt furstendöme, och dess
innevånare fingo i allmänhet under större delen af hans regering
smaka sötman af en ädel fred, huru hårdt också stundom den
öfriga delen af rikskroppen skakades. Han insåg förnuftigt,
att i en välbestäld regering gagnar alltid plogbillen mer än
värjan utom högt nödfall, och han fann i sitt tidehvarf mera
nyttigt att öka än öda folkhopen.
Sedan det kommit till någon oenighet emellan hertigen
och hans brorson, kon. Sigismund, intog Brun Eriksson 1598
Gullbergs fästning för konungens räkning; men Johan Ekeblad
samlade trupper i Värmland och på Dahl och med dem
återtog henne strax på hertigens vägnar. I det namnkunniga
Stångebro slag, som stod samma år vid Linköping, var ock
krigsfolk samladt från Värmland, hvilket der gjorde godt
bistånd under sin tappra anförare, lagmannen Hans Eriksson
Ulfsparre; dock träffade intetdera af dessa krig på något vidare
sätt landets gränser.
Men sedån hertig Carl ändtligen blifvit konung och äfven
på sista året af hans ärofulla lefnad råkade han i ett
oförmodadt krig med danskarne, hvilket vi äfven här få anföra,
såvida det rörer Värmland.
2. Calmarkriget I611–13.
Då ålderdomen begynte mer och mer påminna Carl IX
om en snart instundande förvandling, och krafterna i högre och
5) v. Dalin I. ec. C. XI S I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
