- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
74

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet efter Olof Trätälja - VI. Om märkliga orter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74 HEDNA-TIDEHVARFVET

Höglunda bär många märken efter en djup ålderdom ?!).
En lund af löfrika björkar vid MNorselfvens vestra brädd vittnar
tillika med folkets allmänna berättelser, att här varit något
heligt rum och offerställe, och att der varit en allmän
begrafningsplats intyga flera ättehögar.

Edsbonden kallas en stengård lagd i rundel, på ena sidan
2 alnar hög, på ett högt berg ofvanför gården Ås invid Venern.
Landtfolket har härom åtskilliga berättelser”); men troligast är
det någon förnäm grafvård. Äfvenså på N. Häggeviks egor är
ett högt berg, kalladt Fårehallen, emedan der synas spår
liksom efter fårfötter. På detta berg är ock ett stenkummel fast
icke af de större, ty det är ej öfver 12 alnar, men grafven
derstädes öfver 4 alnar”).

Åttehögar finnas till otalig myckenhet i Grums härad. På
många ställen äro åkrar och ängar deraf uppfylda ”). Men
isynnerhet tyckas vara märkvärdiga de, som äro vid Höglunda
10 eller 12 till antalet fast icke af synnerlig storlek utom en
enda, som ligger midt uti; äfven 3:ne stycken vid Elfbacken
litet nedan om Lillnor. På de 2:ne 1 söder af dem hafva
långa Bötastenar varit uppresta ”).

4) Kihls härad.

En omständighet i Torsten Vikingssons Saga har gifvit
anledning till en egen tanke om detta häradets första uppkomst.
Torsten lefde omkring Olof Trätäljas tid. Han och hans
fosterbroder Bele, som ock var hans svåger "), slogos ofta och hårdt

1) Gården har ock blifvit kallad Högelida och mest vanligt efter våra
landsmäns dialect Höllene, som vi framdeles få märka.

?) Isynnerhet det mycket brukliga och gångbara om de flesta stenkummel
i landet, att jättar antingen kastat dem dit mot sin fiende eller ock haft dem
liggande 1 beredskap till sitt försvar (Anon. 1683 1. c.). Det är väl ej utan,
att i häradet äro flera stenkummel; men jag har hvarken haft tillfälle att se
dem ör loco eller på papper, huru mycket jag arbetat derpå och sökt derefter.
Saknaden är botlig.

?) Den har blifvit uppgräfd af Herr v. pastor Höqgvall. Båda ligga i
Eds socken.

+" Gunnarsson I. c.

5) De äro ännu qvar, men ligga kullfallne. Jar har ej haft tillfälle se
efter, om på den nedvända sidan är någon skrift.

") Beles slägt uppräknas sålunda: Metalf (från Asien); Mindil; Erik;
Skate. kung i Sögne; Bele oeh hans syster Ingeborg, gift med Torsten
Vikingsson (se hans saga). .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free