Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet efter Olof Trätälja - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
792 HEDNA-TIDEHVARFVET
hafva största möda att öfverstiga, om den inifrån försvarades.
Den tid sjöröfverier idkades i och från Venern, synes troligt,
att isynnerhet Jössehäringarne påkostat detta arbete till sitt
försvar, emedan han ligger högt upp i Gillbergs härad, men var
ganska tjenlig att tillspärra inloppet åt Glasfjolen och Jössehärad
emellan fasta landet och Räfön, ifall fienden kunde komma
Gillberga förbi och så högt upp i landet.
Vermskog blir väl både i hedniska och christna tiden en
bland de först märkliga orter i Värmland, men hvilka der nu
bott, blir oss en obekant sak”).
Ättehögar finnas omkring Gillberga och flerstädes ?). Vid
Nysäters bro är en, som antingen i storlek liknar eller ock
öfvergår den vid Sefflebron ?); men isynnerhet hafva denna
ortens innevånare begrafvit sina döda dock af den hederligare
och förmögnare hopen i stenkummel på berg invid sjöstränderna,
hvarvid vi måste tillstå, att knappt någon privat persons
jordafärd i vår tid kan falla så dyr som deras, när man betänker,
hvilken möda och kostnad de hafva måst använda, innan de
hunnit att få tillsammans så stora stenhögar ofta till 1 å
2000 lass.
Sådana äro 2:ne ansenliga vid Gillberga by på höga
bergsklintar å båda sidor om elfven; på Räfön elt större och ett
mindre; ett stort på Kråkholmen; 3 eller 4 på Rudsklätten
utom flera i Stafnäs; det stora på Löfåsudde, som sannolikt är
Atlesö; ett på Bys egor invid sjöstranden; 3 mindre på Fors
egor litet söder om Gladevall och ett högt uppe på Kungsåsen ”),
samt några små vid Törisbol och några större på 2 holmar
’) Prosten Hofsten säger, att Olof Trätälja här först började rödja
marken, som NB. stätt några 100 år öde; men jag har sagt min mening.
”) Jag mäste här bekänna, att jag hvarken haft tillfälle att sjelf bese alla
eller få andras underrättelse derom; dock skadar det läsaren föga, om någon
saknas. Der jag kunnat har jag varit mera accurat.
?) Man säger ock, att en kon. Olof ligger der begrafven, som blifvit
ihjelslagen vid källan invid landsvägen från Skog till Långserud, hvilken deraf
blifvit kallad Olofs källa. Jag har förut nämt möjligheten af 2 konungar i
Värmland under Olofs namn utom Ölof Geirstada Alf. Kanske att vid
Nysäter ligger Olof Frackes svärfader?
?) Ovisst om denna höjd, som ligger något stycke vester från Gladevall,
blifvit så kallad deraf, att »någon hednisk konung blifvit der begrafven eller
att Carl VIII ridit upp der, då han reste till Norge», såsom folket berättar ;
kanske begge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
