Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet efter Olof Trätälja - III. Om innevånarnes beskaffenhet och lefnadssätt i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 HEDNA-TIDEHVARFVFT
larne skipat lag och rätt. Man har väl föregifvit, att
värmländingar af hedenhös haft sitt landsting eller domplats vid
Tingvalla !?); men som inga spår finnas derefter på sjelfva orten,
ej heller något fins derom i ålderdomen (= fordomtima) skrifvet,
så håller jag troligt, att Tingvalla blifvit värmländingarnes
allmänna mötesplats till flera nödvändigheter, sedan der blef
liksom en medelpunkt i landet efter Olof Skötkonungs tid.
Ibland flera landskapslagar, som kon. Carl IX nämner i
företalet till k. Birgers lagbok, är ock Värmlands, hvaraf man i början
kommit på den tanken att göra Dahle-lagen till densamma.
Många hafva ock trott sig hafva skäl att sluta, det Värmland
aldrig haft någon egen lag, utan i allt berott af Vestgötharnes
nåd”). Detta har ock varit en gåta svår nog att lösa allt intill
vår tid. Men om det ligger någon heder uti att skryta af egen
landskapslag, så tillkommer den också Värmland hädanefter
ostridigt. Man har ändtligen funnit ett garnmalt handskrifvet
document, som tydligen nämner Värmlands lag före Digerdöden )”)
och sålunda lär väl ingen kunna neka, att ju grund lades till
densamma i hedendomen och troligen redan i Olof Trätäljas
tid, hvarifrån den efterhand blifvit tillökt och förbättrad. Så=
vida denna icke är den nu s. k. Dahlelagen, så måste han vara
alldeles förkommen, hvilket ej bör räknas för underligt hos ett
folk, som knappt kände blotta namnet af vitterhet. Och
således kunna vi icke heller veta, i hvilka delar han
öfverensstämde eller var olik med öfriga landskapers lagar.
Gudstjensten var efter tidens sätt. Sedan de hedniska
offerpresterna voro en hufvudorsak till Olof Trätäljas fall, finner
man lätt, att han vårdat sig om någon slags gudstjenst bland
sina undersåter, och blir svårt att neka, det han vid Gillberga
(Gaulum) låtit bygga ett afgudatempel, och man kan äfven
föreställa sig, att han i allt detta såsom en Odens ättling velat
1) Bhyzelii Episcoposcop.
?) Biskop Fhyzelius var så viss härpå, att han tilltrodde sig kunna
positivl säga i Biskops-Chrönikan: »Sant år det, som Joh. Hadorf uti
företalet till Dala-lagen skrifver: Värmland har uti äldsta tider varit en Lagsagu
med Vestergöthland och thes lag brukat»... men numer blir det icke sant.
”) Ibland de flera documenter, som Herr Camer. Fredr. Fryxell
uppletat i Kongl. Antiquitets Archivo och mig communicerat till stor nytta för
de 2 nästföljande tidehvarf, är ock ett »fastebref för en fru Ingrid på gården
Sigtrygsbol, som hon af sin man Greger Lange fått i morgongåfva efter
Värmlands Lag. Dat. Myldesviks kyrka in Crastino Fil. Jac. 1347.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
