- Project Runeberg -  Nyare Conversations-Bladet / 1827 /
4

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

än den är mogen att emottaga den, är att
säga, att naturen måste vara mogen för att
vinna mognad." Härvid kan man anmärka:
1:o Högst få torde exemplen blifva af en
upplyst , mogen regering .för ett oupplyst och
omoget folk. Svårligen kunna en Asiatisk
despots regeringsgrundsatser leda dess folk
till mognad. Erhåller detta folk ej den_
politiska friheten förr än det på denna väg är
moget, så erhåller det den aldrig; 2:o det
gifves dock för hvarje samhälle en tid af
utveckling, hvarunder politisk frihet skulle
vara aldeles detsamma, som fortfarande
naturtillstånd; 3:o skulle det väl vara vådligt att
påstå: det Försynen gifvit folken en
någorlunda säker instinkt, som bättre än de
lärdes deductioner, förmådde dem yrka den
politiska friheten med fullt alfvar just då den
började blifva välgörande och nödvändig?
4:o Skulle det ej för samhällets, så väl som
lur individens utveckling vara ovilkorlig pligt,
att säga hvarföre, så snart detta hvarföre
kan fattas af den det gäller? 5:o Är ej
uppfostran af inre frihet den synpunkt, ur
hvilken man har att bedöma allt hvad som
rörer den politiska friheten?

*



Att fordra det Sverige bor äga lika
utvidgade praktiska kunskaper, som Frankrike
och England, är det ej att fordra, att
Frankrike och England bordt äga dessa samma
kunskaper 50 år tidigare än det verkligen ägde
dem? Och i allmänhet: fortskrider ej hvarje
nation på upplysningens bana så hastigt, som
den måste?

*



Hvilka äro de ofrugtbaraste af alla
allmänna reglor? Utan tvifvel den från all
religiös tro abstraherade verldsliga moralens.
Vi tvifle, om de någonsin gjort någon tjenst
i enskilta fall af lifvet. De fattas såsom
minnesverk och yrkas såsom grundsatser, men
viljan, men hjertat har ej för dem några
öron. Det som skall verka på
menniskohjertat måste vara något lefvande och dessa
reglor äro döda. Hvilken helt annan kraft
har det ej på viljan att säga: Se så mycket
har Gud älskat dig, mycket mera än en moder
någonsin älskat sitt barn; se, detta har han
gjort för dig af kärlek; än att säga: var
dygdig, kufva dina passioner, det är din pligt,
du får därigenom lugn, du undviker dessa
olägenheter, etc.

*



Skulle det ej i sjelfva verket fordras en
icke obetydlig grad af utvecklad tanke- och
känslokraft, för att rätt fatta. Religionens
väsende af omdöme, för att rätt inse
sammanhanget mellan Religionens enklaste läror?
Utan tvifvel. Så vaktorn oss då, att af nit
för den fromma resignationen, alltför
mycket upphöja hvad man i våra dagar stundom
kallar en lycklig bondtro. Äfven vi känne
män af allmogen, som äga en tro och en
resignation af det äkta slaget; men man
skulle mycket misstaga sig, om man trodde
detta omdöme böra gälla den arbetande
klassen i almänhet. Dess Christendom består
oftast i dess bristande känsloförmåga, dess
tröghet och tanklöshet. Sådane personer
höra framför allt med omisskännelig
tillfredsställelse, att man talar om deras andeliga
oförmögenhet,förbidande i sanslöst slummer,
att Frälsaren skall göra allt; och deras
öfverlåtenhet vid vanliga olycksöden är ty
värr! långt mera en djurisk domning och
sanslöshet, än en tänkande varelses sublima
resignation.

Stockholm, tryckt hos Johan Hörberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:35:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyconvbl/1827/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free