Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETtONDE KAPITLET.
269
Och förmaket med sin plyschmöbel, porträtten
hemifrån, studierna på väggarna, brysselmattan,
böckerna, som äntligen kunnat packas upp.
Salen, badrummet med sina handdukar, redan
upphängda, och den nya tvålen och borsten, allt
på sin plats. Men allra mest sängkammaren, det
vita, svala sovrummet med sin luftiga bädd, sin lätta
korgmöbel.
— Du har blivit riktigt ung på en vecka, Louise.
Töre höll ljuset beundrande framför spegeln, där
hon dröjde i sin nattdräkt och rättade på alla
småsakerna.
— Åh, jag har haft så bråttom, jag har varit
så lycklig.
Hon skalv på rösten, på handen, sjönk på knä
vid stolen och snyftade. Töre kastade sig bredvid,
och ånyo lyfte de sina händer mot höjden, och Töre
bad darrande högt, medan Louise mumlande
eftersade orden:
— Gud, vi täcke dig för vårt dyra hem, gör
oss goda och tacksamma och låt oss alltid behålla
det. Amen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
