Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
åttonde kapitlet.
— Det är just det, tog amerikanen uti livligare
än förut och sträckte sig fram med armarna på den
vita duken. Hans ögon fingo gnistrande skärpa,
och han log ett vasst, smalt leende. — Ser
ni, för min del är jag aldrig rädd, jag skaffar mig
alltid pengar, jag slår vad med er, att om jag ginge
ut nu alldeles renskrapad, skulle jag om en timme
komma tillbaka med ioo dollars i fickan. Konsten
är bara att ta människor, man utforskar deras svaga
sidor, och saken är klar. Nej herre, han skrattade
till ett litet bullrande skratt, som kom negrerna
att sträcka stelt på sig, och lyfte sin hand med
utspärrade fingrar —jag har haft lika många upp och
ned i mitt liv som jag har naglar på mina händer.
En morgon skulle jag sända av beställningar för
5,000 dollars, då jag far telegram, att varenda kund
hade inställt sina betalningar, stora bankkrisen i
Filadelfia, fingo reda sig utan helgon, nå, det störtade
mig. Jag gick ut och köpte biljett till Chicago och
drack ett glas citronlemonad på is, never mind, tänkte
jag, sådant är livet
Han höjde glaset mot Töre, lutade sig tätt intill
och talade kort och lågt, medan ansiktet plötsligt
blev spänt och tärt:
— Jag talar med er i dag, för att ni skall kunna
se er om i tid, en vecka härefter finns inte affären
vid Dearborn till. Svårt att fa in pengar, mister
Hultman, för att säga sanningen, när allt är klart har
jag inte 50 dollars över. Antagligen går jag västerut
och försöker ett annat jobb, Chicago börjar bli trögt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
