Nya Stockholm / 682 (1890) Author: Claës Lundin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXII. Nutidsstiftelser och Nutidsskolor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stockholms folkskolor ha således gått betydligt framåt i antalet
af lärjungar och det sätt hvarpå man genom sunda skolrum, gymnastik,
simning, vapenöfning och skollofskolonier sörjer för dessas hälsa
och fysiska utveckling, men framstegen i den intellektuela undervisningen
samt i lärjungarnes uppförande äro ej mindre betydliga. Det
är »tidsandans» förtjänst, men denna beror obestridligen af framstående
personligheter som leda och verka till bestämda mål. Det är i
synnerhet en sådan personlighet som för vårt folkskoleväsende
uträttat stora ting och hvilken man företrädesvis har att tacka för de
betydliga framstegen. Denna personlighet är C. J. Meijerberg, en af
samtidens kraftigare naturer, hvars nit för undervisningens höjande
och barnens fysiska och moraliska utbildning aldrig tröttnat. Under
mångårig verksamhet i Göteborg som lärare och föreståndare för ett
enskildt elementarläroverk samt kommunalman och deltagare i
ordnandet af den stadens folkskoleväsende hade han tillfälle att göra sina
kunskaper värderade och sin organisationsförmåga
känd.

C. J. Meijerberg.

Efter första tillsättandet af folkskoleinspektörer
var Meijerberg ett par år inspektör
i Bohuslän, men innehade motsvarande
befattning sedan i Stockholm i tjugufem år, från
1863. Det var just under dessa år som vår
folkundervisning gjorde så betydande framsteg,
och alla sakkunniga och opartiska gifva
Meijerberg äran för detta. Hans namn skall
alltid nämnas med tacksamhet, då talet faller
på folkskoleväsendets utveckling i Sveriges
hufvudstad och den goda inverkan detta haft på hela vårt samhälle.
Meijerberg efterträddes af d:r C. G. Bergman.

Bland de undervisningsämnen för hvilka Meijerberg lifligt intresserat
sig är också slöjdundervisningen, hvilken både i pedagogiskt
och moraliskt afseende visat sig vara af så stor betydenhet.

Det var först 1877 som denna undervisning tog sin egentliga början i
Stockholms folkskolor, och någon riktig fart tog den till och med icke förr än 1882,
då A. Berg, som redan på annan ort förvärfvat sig anseende som erfaren och
skicklig pedagog och slöjdinstruktör, utsågs till slöjdföreståndare vid våra
folkskolor. Sedan dess har denna undervisning varit i ständig utveckling och anses
nu intaga en mycket hög ståndpunkt.

Gossarne undervisas i synnerhet i träslöjd, men äfven i
papparbeten, bokbinderi, korg- och listflätning samt i en folkskola,
Kungsholms, äfven i metallslöjd, hvartill understöd lemnats af Lars Hiertas
Minne och ett par enskilda personer. Flickorna undervisas i kvinliga
handarbeten. För att inhemta bästa metoden häruti och studera dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>