Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXI. Bland ordensbröder, goodtemplare och frälsningssoldater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Enigheten var dock därför icke stor, och goodtemplarstammen i Stockholm
delades som i det öfriga Sverige i två grenar: den engelska eller
verldsgoodtemplarorden samt den amerikanska eller ursprungliga orden. Den 27 maj höll
den först nämda storlogemöte i Stockholm, och i augusti 1883 åter ett sådant
möte. År 1884 hölls här ett verlds-storlogemöte, omedelbart efterföljdt af ett
vanligt storlogemöte. Samma år hade den amerikanska orden också storlogemöte
i Stockholm.
Vid 1887 års förenade storlogemöte, hållet i Arbetareföreningens stora sal
och som öfvervars af ordens högste chef W. W. Turnbull, skulle med anledning
af de båda verldsstorlogernas sammanslagning äfven de svenska storlogerna
förenas. Den amerikanska ordens representanter hade först samlats i salen och
hälsade med psalmen »Vår gud är oss en väldig borg» de deputerade från den
engelska logen.
»Det var», har en framstående goodtemplare försäkrat, »en högtidsstund af
så allvarsamt gripande art, att man näppeligen i Arbetareföreningens stora sal
någonsin upplefvat en sådan». Därpå mottogos hickmaniternas ombud af de i
Bethelkapellet församlade maliniterne med samma jubel, och därmed var
sammanslagningen verkstäld för att snart åter störas af nya slitningar.
Den förenade storlogens medlemsantal var 1887 något öfver 60,000. Ordens
svenske chef vardt löjtnanten E. Wawrinsky, hvilken dock ej länge stannade
kvar i det ämbetet. Chefen, Ordens Templar, är nu polisuppsyningsmannen W.
Styrlander, som dock ej bor i Stockholm, utan i Sollefteå. De två ordenstidningarna,
»Svenska Goodtemplar» och »Reform», sammanslogos till »Reformatorn»
som ännu eges och utgifves af storlogen samt nu mera redigeras af Oskar Eklund.
År 1888 gjordes en utbrytning ur goodtemplarorden genom stiftande af
nationalorden, till hvilken omkring tio tusen medlemmar slöto sig. Efter denna
åderlåtning blef emellertid, försäkra goodtemplarne, endrägt åter rådande, och
orden kom i tillfälle att arbeta med annat än stridigheter inom sig själf. I
början af 1889 stiftades goodtemplarordens själfhjälpförening, afseende att vid
ledamots dödsfall utbetala ett visst försäkringsbelopp, högst 2,000 kr. Denna
förening räknar nu öfver ett par tusen medlemmar och har omkring 3,000
kr. i fonderna.
Storlogemötet 1889, då ordens tioåriga verksamhet i Sverige firades, var
enigare än något föregående. Medlemsantalet var då 50,000. Af dessa torde
dock blott omkring 1,100 komma på Stockholm med bortåt 30 loger. I
Stockholm hållas årligen mellan 3 och 4,000 möten.
Orden har sex grader, af hvilka de två första äro hoppets grad,
lärlinggraden, som sammanträder en gång i veckan, med hvit regalia, och trohetens
grad, gesällgraden, med blå regalia, som sammanträder en gång i månaden. De
arbeta i underordnad loge. Tredje graden, kärleksgraden, mästergraden, med röd
regalia, arbetar i distriktsloger en gång i kvartalet eller på halfåret. Fjärde
graden arbetar i storlogen och sammanträder hos oss en gång om året. Femte
graden lär saknas i Sverige. Sjätte graden arbetar i verldsstorlogen och
sammanträder hvart annat år.
Utom Goodtemplarorden och det gamla Svenska nykterhetssälskapet, arbetade
i Stockholm vid utgången af årtiondet:
Templarorden, grundad 1883, fullkomligt lik den förre, med en
lifförsäkringsanstalt. Medlemmarnes antal är omkring 10,000, och orden har en tidning
som heter »Templarn»;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
