Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXI. Bland ordensbröder, goodtemplare och frälsningssoldater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora fond utdelas hvart år hjälp åt flere hundra personer. Ehuru
denna orden är stiftad af sjökaptener och har nyss nämda ändamål,
bestå dess medlemmar dock icke uteslutande af sjöfarande. Den af
bröderne som under en lång följd af år hållit »parentation» öfver
aflidna ledamöter är ett blott stundom sjöfarande krigsråd, kändt för
öfrigt i Stockholms alla glada kretsar.
De nu nämda ordenssällskapen äro icke glada, endast högtidliga,
och ceremonierna tagas sannolikt på fullt allvar af ledamöterne, som
höra till ganska olika samhällsklasser, från rikets högsta ämbetsmän
till småhandtverkare och bodhandlande. Mindre betydande, men lika
högtidliga sällskap äro kanske icke så »blandade» i samhällsställning,
men där blandningen förefaller nästan oinskränkt, det är i det glada
Par Bricoll. Där träffas för öfrigt icke blott det glada, utan också
det konstnärliga, lärda och vetenskapliga Stockholm vid sidan af
statens högre ämbetsmän och hvad som är mest framstående i finansens,
handelns och industriens verld, medlemmar af rikets högsta aristokrati
och af småborgarnes klass — alt slags folk, utom hvad vanligtvis
menas med kroppsarbetare. Men egentligen fins väl icke något direkt
förbud mot en arbetares upptagande i P. B., fastän de aldrig där
förekomma, hvilket nog har sin orsak mest i medellöshet, men äfven
i den stora skilnad mellan »bättre» och »sämre» folk som oaktadt
alt framåtskridande ännu finnes i nya Stockholm. Den skilnaden
utplånas icke genom gamla ordenssällskap, knapt genom nya föreningar,
endast genom stigande bildning å båda hållen, en bildning som höjer
den som ännu kallas »sämre» och lär de s. k. »bättre» att de i
själfva verket ingalunda äro bättre än öfriga samhällsmedlemmar.
Från att vara ett uteslutande roande, parodierande och rent
bacchanaliskt sällskap, vardt P. B. småningom, kanske mest genom Karl
XIII:s inflytande, i de högre graderna något annat och tycktes själf
ställa sig på samma ståndpunkt som de ordnar hvilka P. B. i början
sökte förlöjliga. Detta har emellertid icke hindrat, att P. B. fortfarande
på det hela taget är ett mycket gladt och ständigt lika blomstrande
sällskap, det enda kanske af de gamla sällskapen, som i nya Stockholm
håller sig lika ungdomsfriskt.
P. B:s sångkör njuter med rätta stort anseende, och äfven icke
medlemmar kunna någon gång få tillfälle att glädja sig åt den körens
lika friska som sant musikaliska föredrag. Ordens högtidsdag
bestämdes af Kexél till den 15 maj, Sofiadagen, efter hvad som säges
för att hedra en literär dam, Sofia Holmstedt. Barbaradagen, den 4
december, är vinterhögtidsdagen och betraktas som den förnämsta,
enär den utsågs af Bellman till hans farmoders, Barbara Kleins, ära
och åminnelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
