Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVIII. Bland sjuka och fattiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att en sådan inrättning går äfven i fromleriets tjänst och främjar
helt andra ändamål än den sanna människokärlekens, men något
sådant kan man icke upptäcka, då man noga undersöker tillståndet
å Ersta och då man erfar hvad de där vårdade sjuka gjort för
erfarenhet.
Här är människokärlek i främsta rummet verkande, finner man,
och då må äfven de som i religiösa ting tänka olika med
inrättningens ledare och arbetande otvunget erkänna, att här öfvas goda
gärningar. Af särskildt intresse är att vid besök i inrättningen få till
ledsagerska en af dessa bildade kvinnor som under diakoniss-mössan
gömma icke värdslig fåfänga, men det vetande som den världsliga
bildningen förr skänkte dem och som de nu tillgodogöra i den
kristna barmhärtighetens tjänst. Sådana »systrar» äro många på
Ersta.
Under de första årtiondena af detta århundrade uppstod tanken att bland
andra räddande krafter i samhället använda kvinnans äfven bland de protestantiska
folken, liksom de katolska redan länge haft sina barmhärtighetssystrar.
År 1836 grundades diakoniss-moderhuset i Kajserswerth vid Rehn, och detta
var plantskolan för alla andra diakoniss-inrättningar. År 1849 danades i Sverige
ett sällskap för upprättandet af ett svenskt diakoniss-moderhus som skulle
utbilda sjuksköterskor, och 1850 sändes fröken Maria Cederschiöld till Kajserswerth
för att närmare studera diakonissväsendet. Efter återkomsten året därpå, utsågs
hon till Svenska diakonissanstaltens föreståndarinna och förde arbetet framåt
under elfva år. Diakonisshuset, då vid Pilgatan å Kungsholmen, invigdes den
9 juli 1851. År 1862 räknade anstalten 27 diakonissor utom profsystrar och
hade redan då sjukhus, skola, barnhem, Magdalenahem samt räddningshem.
De första elfva åren tillbragtes dels vid Pilgatan, dels vid Jaktvarfvet å
Kungsholmen, där en rymlig tomt inköptes. Tillgångarne voro knappa, men
tillförsigten stor. I början af 1860-talet afträdde fröken Cederschiöld, och pastor
J. C. Bring vardt diakonissanstaltens föreståndare. Till husmoder utsågs fröken
Clara Eckerström. Anstalten flyttades till det af då varande assessorn, sedermera
statsrådet A. Adlercreutz inköpta och till anstalten öfverlåtna Ersta. Där funnos då
blott fyra små stenhus samt några träruckel. I det först nämda inrymdes barnhemmet
och Magdalenahemmet, men diakonisshus och sjukhus måste byggas. Genom
försäljandet af det gamla hemmet vid Jaktvarfvet gjorde anstalten en vinst på
omkring 60,000 kr. hvilket hjälpte betydligt vid nybyggnaderna å Ersta, och hösten
1864 stodo dessa färdiga. De hade kostat omkring 105,000 kr. Inom några år
hade anstalten fått så mycken hjälp, bland annat ett stort arf, så att den
betalade alla sina skulder och sitter nu på grön kvist där uppe å Ersta.
Där har sedan bygts ganska mycket, först och främst det för sitt
yttre beryktade kapellet, hvilket dock har ett rätt vackert inre. Det
invigdes 1872 af ärkebiskopen. Anstalten har i alla afseenden
förkofrats. »Systrarnas» antal har växt till 111 med 24 profsystrar
samt 27 på förprof eller tillsammans 162.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
