Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. På middagar och supéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eftersträfvansvärdt. Emellertid händer det äfven nu i intelligenta hem,
att man bjudes på sittande supé. Det är galenskap visserligen att
sätta sig ned för att grundligt äta och dricka på en sen nattlig timme,
men det är åt minstone metod i galenskapen, och det kan vara
alldeles förtjusande roligt. Kunde äfven den gamla goda plägseden, att
den som röst har sjunger en visa vid bordet, åter upplifvas, vore
nöjet ännu större. Men ... vi ha inga visor, åt minstone inga nya,
som kunna sjungas i bildadt sällskap. Nya Stockholm har ej någon
Valerius, ingen Franzén häller, och om Bellman sjunges, sker det i
kör och ej, såsom det borde vara, med solostämma. Vi ha operan
och musikföreningarna och — Berns. Andra tider, andra seder.
Ett bruk som uppstått under senare år och tyckes utvidga sig
är att en familj bjuder sina vänner icke till sitt hem, utan ställer till
ett yppigt gästabud på ett värdshus, och det med eller utan bal. Det
har onekligen sina fördelar, enär man därigenom slipper från alt det
bestyr och alla de obehagligheter som föregå och efterfölja stora fester
i hemmen, då dessa äro så att säga upp- och nedvända i många
dagar för att värdigt kunna mottaga gäster under några timmar. Något
intryck af hemlif skänka däremot dessa tillställningar naturligtvis icke,
men de kunna likväl vara ganska angenäma och äro vanligen mycket
präktiga, i synnerhet då de, såsom ofta, gifvas i Grand Hotels stora
våning med ett rikt och smakligt smörgåsbord i vapensalen samt ett
stort förråds- och många små förtäringsbord i stora festsalen,
hvarefter man åter samlas kring bålarne i först nämda rum och skiljes
sent efter midnatt. På det sättet kan en familj, hvars alla vänner
icke få plats i familjens våning, se omkring sig ett par eller tre
hundra på en gång och därmed i fullt mått tillfredsställa gästfrihetens
fordringar. Detta är nya Stockholm.
Men en annan yttring af gästfrihet, som otvifvelaktigt kan
betraktas såsom en välgörande ombildning af vårt sällskapslif, är den
som utgått från andra hem i Stockholm och syftar att skapa verkliga
»salonger», där i allmänhet intelligenta män och kvinnor träffas
och där i synnerhet konstnärer, skriftställare och vetenskapsmän samt
framstående slöjdidkare kunna vara säkra att få utbyta tankar med
hvarandra utan att intresset i främsta rummet tages i beslag af mat
och dryck, men där dessa ej häller saknas, där det aldrig spelas kort
och icke rökes, om ej möjligtvis det senare under någon kort stund
i ett aflägset rum.
Man erhåller ett kort, genom hvilket man underrättas t. ex. att
professor Gustaf Retzius och fru Anna Retzius äro hemma för sina
vänner söndagarne den ... den ... och den ... klockan 8—11 e. m.,
och en annan dag kommer ett kort med tillkännagifvande, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
