Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. På middagar och supéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholms »societet» har mer än en gång haft aktningsvärda
afsigter att göra inskränkningar i det öfverflödiga kalasandet, men
någon afgörande förändring har likväl icke kommit till stånd. Med
ett eller annat års mellantid uppdyker alltid en försäkran, att nu skall
det vara slut på all kräslighet och nu skall den största sparsamhet
iakttagas. Men det stannar alltid vid blotta försäkran. I början af
1870-talet stiftades en måttlighetsförening, hvars medlemmar förbundo
sig att icke bjuda sina gäster på mer än sex rätter, men föreningen
dog af dålig matsmältning. Några efterföljare ha ej haft längre lifstid.
I allmänhet är den mat som bjudes på våra middagar, såsom
sagdt, god, kan någon gång vara utsökt fin. Det är fransk kokkonst,
heter det, men det är en »sanning med modifikationer», ganska
betydliga sådana till och med. Högst sällan t. ex. användes spett vid
stekens tillagning, hvilket dock, äfven i ganska blygsamma kök, alltid
är oeftergifligt inom den franska matlagningen. Grönsaker förekomma
här icke i tillräcklig mängd, men tillagning af en sallad börjar man lära
sig. Endast undantagsvis förnimmes ett inlägg från vetenskapen till
vår matlagnings fromma, men det fins dock i Stockholm en
vetenskapligt bildad läkare, d:r Ch. E. Hagdahl, som tagit saken om hand
och inlagt stor förtjänst i det högst hälsovigtiga ämnet genom
utgifvandet af sitt lika fullständiga som i alla afseenden intressanta verk
om »Kokkonsten såsom vetenskap och konst, med särskildt afseende
på hälsoläran och ekonomiens fordringar».
Kockar äro sällsynta här, förekomma endast i spridda exemplar,
och mest hos utländska diplomater. Skickliga kokerskor är det ondt
om, men vid middagar och supéer anlitas ofta s. k. kokfruar,
personer af yrket, hvilka gjort till sitt lifs uppgift att så godt de förmå
tillfredsställa våra finsmakare och som verkligen lyckas någon gång.
Till utbildande af skickliga husförestånderskor ha under senare
år uppstått hushållsskolor, hvilka erhållit goda vitsord, men för
utbildande af verkliga konstnärer och konstnärinnor i den högre
matlagningen finnas ännu inga undervisningsanstalter, ehuru de nog komma
med tiden, dä de flickor som tagit en vacker studentexamen och egnat
sig åt kemi böra ha företräde vid inträdespröfningen, vare detta sagdt
på fullaste allvar. Behofvet af bildning gör sig i vårt samhälle alt
mera gällande, och en så vigtig befattning som tillredande af
människans föda borde aldrig anförtros åt en obildad person.
Emellertid sätter man sig nu till det med blommor i fina vaser
och kristallskålar samt med mer och mindre smakfulla uppsatser
prydda middagsbordet och låter sig väl smaka af rätter, vid hvilkas
tillredning just icke så stor bildning och vanligen aldrig en smula
kännedom i kemien gjort sig gällande. Man har en så mycket mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
