Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. När Stockholm väljer riksdagsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ordföranden meddelar utgången af räkningen och anser professor
X:s kandidatur vara fullt säker. Den uppfattningen röner starkt
motstånd från aflägsna röster.
»Här står en herre som räckte upp båda händerna!» ropar någon.
Buller och bråk.
»Den vida öfvervägande majoriteten är emot X.», skriker en i
högen. Detta motsäges bestämdt, lifligt, öfverväldigande ... Jo!...
Nej!... Jo! Det är omöjligt att komma öfver ens. Ordföranden
sitter och klappar med en blyertspenna i bordet. Klubba saknas.
Ingen hör på hans uppmaningar till lugn. Slutligen saktar sig dock
sorlet. Ordföranden föreslår, att omröstning må ske genom att gå till
höger och vänster. Förslaget antages.
»De som rösta på X. gå till höger, och öfriga till vänster»,
förklarar ordföranden.
»Men hvar är höger?» frågas i hopen.
»Höger är här, vänster är där.» Det få åt minstone de fleste
reda på.
Åter igen stor rörelse. Flyttningen från salens ena ända till den
andra går ej så lätt. Man snafvar på stolarne, stöter emot hvarandra,
trasslar in sig och först efter mycket bråkande har man lyckats
någorlunda fördela sig efter åsigter. Då befinnes det, att nästan alle
samman stå på högra sidan. Hr X. är således erkänd kandidat.
Därefter kommer turen till alla de öfriga kandidatämnena som nu
äro ganska manstarka. En och annan som nämts begär ordet och
förklarar sig icke vilja komma i åtanka.
»Tyst, ingen diskussion!» skriker någon i högen. »Det blir
nästa gång.»
»Kandidaten har inte rätt att afsäga sig», förklara andra.
»Låt hr Z. yttra sig, mine herrar!» uppmanar ordföranden, men
bullret i salen är så starkt, att ingen hör hvad Z. säger.
Äfven han tages upp på kandidatlistan, och denna ökas
oupphörligt. Det ena namnet föreslås efter det andra. Några nekas, men
de flesta föras upp. Förrådet på riksdagskandidater tyckes vara
outtömligt. Efter några timmars arbete börjar man dock tröttna.
Mötet upplöses, men dryftningen fortsättes kanske på nedra botten, i
restauranten och på kafét, och slutar ej förr än gasen släckes.
Vid nästa möte underkastas kandidaterne noggrann granskning.
Känner man icke sig själf, bör man låta göra sig till riksdagskandidat,
så får man nog reda på sina goda och dåliga egenskaper, i synnerhet
de dåliga. Några af de föreslagna ha infunnit sig, träda fram på
upphöjningen vid ordförandebordet och aflägga sin politiska
trosbekännelse. Andra äro frånvarande, men detta betraktas af valmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
