Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- IV. På Hasselbacken och Operakällaren, i "Grand" och på bolagskrogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
operakällaren oeh kafét af ett par hushållerskor, en kallskänksförestånderska,
en kassör, ett par kassörskor, en hofmästare, tre kontrollanter,
två öltappare, tjugusex uppassare, fyra drängar, åtskilliga kokerskor
och koksor, diskerskor, o. s. v., i alt 75 personer, af hvilka omkring
femtio äro aflönade. Uppassarne få sin föda, men äro för öfrigt till
större delen hänvisade till drickspengar, ett aflöningssätt som medför
många olägenheter och borde för länge sedan vara afskaffadt, men
nu mera är inrotadt i stockholmsvanorna.
* *
*
Frågar man en ungkarl i Stockholm hvar han äter sin middag,
får man, om han tillhör de bildade klasserna, i de flesta fall svaret: »på
operakällaren». Alla gå dock icke dit hvarje dag. Många intaga sina
måltider på »Rydbergs» eller på »Grand», så
vida de icke äta på Kung Karl, W6,
Hamburger Börs eller hos »Rosengren» (nu
Lagerström), på Phœnix, Café Ånglais, Iduna,
Pelikan, Nord, o. s. v. Stockholm saknar icke
matställen, dels restauranter och källare, dels
mera enskilda »matserveringar».
Låt oss gå på »Grand», d. v. s. Grand Hotel,
hufvudstadens förnämsta gästhus och det af
bemedlade resande mest kända, med ett läge
som öfverträffar de flesta andra hotel i
Europa, de schweiziska knapt undantagna.
 |
| Regis Cadier. |
Är man själf ett barn af björnalandet,
bör man ej skrämmas af de två upprättstående vilddjur som i nedra
förstugan mottaga den inträdande. Rjörnar ha aldrig kunnat
uppehålla en sannskyldig stockholmare. Vi gå upp för den präktiga
dubbeltrappan, träda in i kapprummet, där den gamle diplomaten tager
mot oss med ett lika förbindligt som vänligt beskyddande småleende,
Diplomat måste han efter utseende och sätt vara och franska talar
han hälst, men han roar sig med att hänga upp vår öfverrock och
stanna till dess bevakande.
Så äro vi inne i matsalen, icke vapensalen, som också stundom
användes till matrum, utan i den ursprungliga salen med hans lika
präktiga som redbara utstyrsel och i de minsta småsaker fina
smak. Ingen hotelmatsal i hela det öfriga Europa gör ett bättre
intryck. Det är en aristokratisk salle à manger af första ordningen.
Men svensk är den matsalen, ty där står det stora, väl försedda
bränvinsbordet. Ej häller här i ett rum som tyckes närmast afsedt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:32:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nyasthlm/0080.html
