Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. I stadsparkerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Drifbänkar och växthus funnos för det ändamålet ej förr än 1871, då de
förra anlades på en liten gård vid trädgårdsmästarens bostad vid Nya vägen,
där utrymmet dock var så litet, att till och med ett gammalt sluttande källartak
måste användas såsom grund för drifbänkar. Alla fönster till bänkarne utgjordes
af kasserade byggnadsfönster. Där blefvo dock de tarfliga växter som då
odlades utmärkt frodiga och vackra. På samma plats börjades försöket att för
planteringarnas räkning öfvervintra växter. Därtill användes två fuktiga
boningsrum, men detta försök utföll ej till belåtenhet.
Växthus användes först 1873, då f. d. Svenska trädgårdsföreningens gamla
växthus i Barnhusträdgården uppläts för planteringarna. Detta fyldes snart från
de då till norra gästgifvaregården förlagda drifbänkarne som där hade större
utrymme, och uppdrogs där en stor del af de nu i planteringarna använda stora
dekorationsplantorna. Anslaget hade först höjts till 7,250 kr., hvaraf 2,250 till
Humlegården, som då öfvertagits på arrende af Stockholms stad, men ökades
1873 till 10,000 kr.
År 1874 planterades Karl Johans torg och Riddarholmskanalens kajer samt
1875 platsen söder om Centralstationen. Sist nämda år öfvertog staden
Kungsträdgården af öfverintendentsämbetet mot 5,000 kr. i ersättning för underhållet.
Då höjdes anslaget för planteringarna till 20,000 kr. Det var äfven det året som
Nya begrafningsplatsens planteringar ordnades efter af stadsträdgårdsmästaren
uppgjord plan.
År 1876 ordnades platsen närmast omkring Karl den trettondes stod, och
planteringarna på Adolf Fredriks torg påbörjades. Anslaget höjdes till 25,000 kr.
Redan i början af sjutiotalet hade å Långholmsbärgen uppförts lera för
kommande planteringar, och därå hade 1873 planterats 800 löfträd. År 1877
påfördes ytterligare lera på nämda bärg. Samma år bygdes nya växthus i n:r
44 Norra Tullports-, nu Döbelnsgatan, och dit flyttades hela växtförrådet, 18,000
exemplar, samt inrymdes dels i nya, dels i ett där varande gammalt växthus.
Till samma plats öfverfördes äfven drifbänkarne, och trädskolor anlades där.
Anslaget höjdes till 30,000 kr.
År 1878 börjades Humlegårdens ordnande till en tidsenlig promenadplats
efter af stadträdgårdsmästaren uppgjord plan. Detta arbete afslöts 1880.
Därmed äro vi inne i vårt årtionde, under hvilket stadsparkerna ytterligare
förkofrats och först fått sitt närvarande präktiga utseende. År 1881 anlades
trädskolor vid Stora Blecktornet å Söder och året därpå började man arbetena för
Karlavägens planteringar. Dit fördes då stor mängd jord, bland annat den hvaruti
den berömda Öhmanska sättsparrisen odlats (från Öhmanska trädgården, nu
mera stadens, vid Norra Tullportsgatan). Dessa planteringar fullbordades 1884.
Anslaget för stadsparkernas och planteringarnas underhåll hade 1883 höjts
till 40,000 kr. och år 1887 steg det till 45,000. Men det är icke endast de nu
uppräknade parkerna som utgöra föremål för stadsrepresentanternes upplysta
välvilja; äfven på andra ställen, i synnerhet i utkanterna, anläggas parker, hvilka
i en icke aflägsen framtid komma att tjena till nytta och nöje för många tusen
af Stockholms mindre bemedlade invånare. Detta är årtiondets stora demokratiska
syfte. Under det man planterade på Karlavägen för det i allmänhet nu
mera välbärgade Östermalm, började man påföra matjord för kommande
planteringar på Kronobärget å Kungsholmen och i Tegnérlunden på höjden af
Tegnérgatan. Redan förut hade man, såsom ofvan vidrörts, gjort förberedelser för
planteringar å Långholmsbärgen, och år 1884 planterades där 1,600 löf- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
