Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Faster Maria kom till staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
var så ovanligt att Fru Hampton vädjade till någon annan7
och Bessi kände på sig, att hon var den enda, som nu
kunde hjälpa fastern ur denna löjliga förlägenhet.
»Älsken hvarandra inbördes.» Det var texten för
Tant Lucias predikan; det var Mammas hela lif. »Ack,
men jag kan icke älska henne, hon är så svår», så tänkte
Bessi. — »Älsken hvarandra inbördes!» — Bessi skrufvade
sig oroligt på sin stol.
»Hvad slags mössor nyttjar din Tant Lucias svärmor?»
frågade Faster Maria.
Bessi beskref det så godt hon kunde, och började själf
därvid få ett visst intresse för saken, när hon såg med
hvilken spänd uppmärksamhet Fru Hampton lyssnade till
hvad hon sade. Det var så underbart att se Faster Maria
ens höra på, när hon sade något, och nu begärde hon ju
nästan råd af henne. Det låg något så mänskligt
gripande i detta, att det verkligen gick Bessi till hjärtat.
»Jag skall säga, hvad Faster skall göra, jag!» utropade
hon riktigt ifrigt, allt mer och mer intresserad af ämnet.
»Låt mig gå och köpa Faster en mössa och ett tyllkrås
att sätta om halsen, alldeles likadana som gamla Fru
"Wilberforce begagnar. Jag vet, hvart jag skall gå; jag
har ofta varit dit med Tant Lucia. Där är det inte alls
som en butik, utan det är alldeles som när man kom
hem till någon, där de bor, och Madame Duvant har allting
så noga och ordentligt, i askar och uti garderobskåp. Alla
hennes kunder äro så fina och så väl klädda, de köpa sig
allting hos henne, och hon tar hem alla sina saker frän Paris
åt dem. Jag kan omöjligt taga fel, ser Faster, ty det är
alldeles säkert, att hon ger mig clet riktiga. Ack, låt mig
få det, Faster Maria! Sedan skall jag hjälpa Faster att
kläda sig, och när Faster så går ned till andra frukosten,
så går jag med, och den där ohyfsade unge mannen skall
få skämmas, så att han önskar, att han aldrig blifvit född,
när han då kommer ihåg, att han kallat Faster för
Gumman Noak!»
Fru Hampton hade satt sig ned och lyssnade till den
lilla fresterskans röst. Sedan skakade hon på hufvudet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
