Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - visky ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi»-vol
visky (gäliska "livsvatten") (i Storbritannien:)
ett slags kornbrännvin; (i Nordamerika:)
råg-1. majsbrännvin
viskös/viskö:s/a. 1. (seg)klibbig. 2. trögflytande;
seg; simmig
vis msyor L, se force majeure
visman, pl. -män siare; trollkarl (som sysslar med
vit, dvs icke-ondskefull, magi)
vismut’ /is:/ (kem.) en silvervit metall
vis naturae medicatrix L. naturens läkekraft
vispig a. flyktig; opålitlig; hållningslös
vissneiig a. som (förr 1. senare) vissnar (bort)
visso föråldrad böjningsform (dativ neutrum) av
viss a. för ~ (förvisso) med visshet;
säkerligen. till yttermera ~ till (ytterligare)
bekräftelse
viste -t boplats; boning
vistra viskosrayon tillverkad av I.G. Farben
(Tyskland)
visualisera 1. åskådliggöra; bildforma. 2.
föreställa sig; göra sig en bild av . . .
visiiaüzer E idéman; idégivare; uppslagsman
visuell a. syn-; ögon-. – sikt ögonsikt. ~
konkretion åskådlig påtaglighet; påtaglig
åskådlighet
visum -et (L "sett") 1. påteckning (jfr visera). 2.
inreselov
1. vita s. L 1. liv; levnadslopp. Vopiscus, som
skildrat denne kejsares 2.
levnadsteckning
2. »vita v. böta; gälda bot. Till offer föddes du, ty
det skall -^s för folks och gudars långa, djupa
schism (Karlfeldt)
vital a. 1. livskraftig. 2. livlig. 3. livsviktig; mkt
viktig; betydelsefull. 4. livsfrämjande. En ~
miljö. 5.
livs-vitalism (filos.) den åsikten att levande
organismer har sina egna naturlagar
vitaUtet 1. livskraft. 2. Hvüghet
vitamin -et, pl. -er organiska ämnen som
förekommer sparsamt i olika slag av föda och som
anses viktiga för tillväxt och hälsa. Jfr
avita-minos
vitbok, pl. -böcker samling av genom regeringens
försorg utgivna dagsgilla aktstycken som rör
ngn viss fråga
vite-t för en viss mska 1. en viss förseelse (1.
tredskande underlåtelse) utsatt (bötes)straff
vitiös /vitsiö:s/ a. (L vitiosus) fördärvad;
lastbar
vitmyra termit
vitost ostmassa
vitrin, se monter
vitriol /o:/ 1. blå - kopparsulfat. 2. grön ~
jämsulfat (ferrosulfat). 3. vit ~ zinksulfat
vitros /ö:/ a. ^asartad
vitsord 1. betyg. 2. beviskraft; bevisvärde. 3.
avgöranderätt
vitten,pl. vittnar (föråldrat:) 1/2 öre. Ej ett öre, ej
en ~ (Fröding)
vittja 1. undersöka (fångstredskap för att se och
ta vara på fångst). 2. tömma (fångstredskap
på fångst). 3. besöka; hemsöka. Nu ^r oss en
annan hemsk skadegörare (Beowulf)
vittring på marken kvariiggande lukt (efter
levande varelser)
viv -et hustru
vivacitet livlighet
vivat L leve!
vivisektion (kirurgiska) ingrepp på levande djur i
forskningssyfte; vetenskapligt djurplågeri
vivre F kost och husrum
vivör vällevnadsman; nöjesjägare
voall, se voile
vodka’ /våt:ka/ R (svagt) brännvin
voice output E syntetiskt (elektrontillverkat)
tal
voile F gles tvåskaftsvävnad av hårt tvinnat garn
(silke, bomull 1. rayon)
vojlock (R "filt") mjukt tjockt sadelunderiag;
sadelfllt
vokabel, pl. vokabler (lösryckt, enstaka) ord
vokabulär 1. ordförråd; ordskatt. 2. (föråldrat:)
ordlista
vokal självljud
vokalartist sångare; sångerska
vokalis /i:/ sångövning enbart på vokaler
vokalisera 1. sjunga enbart på vokaler. 2. sätta ut
vokaltecken (i semitisk skrift)
vokalisk a. (sprv) självljuds-; självljudande
vokalist sångare; sångerska; sångsolist (med
jassband)
vokalmusik sång
vokativ, pl. -er (sprv) tilltalsform; tillropsform
volang /vålang:/ (veckad) besättning (på
klänning osv)
volauvent F fylld smördegspastej
volfram ett metaUiskt grundämne som smäher
först vid över 3 000°C
voUär fågelhus; duvslag
voUey E 1. (skott)salva. 2. (i tennis:) slag på
bollen innan den har studsat
volm, se vålm
volma, se vålma
376
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
