Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Brytningen mellan nytt och gammalt - 16. De olika stormakternas ställning till Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
van att vinna makterna för denna politik i slutet av 1890
talet är ett förebud till presidenten Hardings inkallande av
Washingtonkonferensen och det. kinesiska problemets be-
handling på densamma. Amerikanerna voro också de för-
sta att avstå från en del och sedan från hela boxareersätt-
ningen och hava nedlagt ett berömvärt arbete på förbätt-
ring av Kinas undervisningsväsen och sjukvård. Även den
ädlaste välgörare kan emellertid utsättas för belackares för-
tal, så mycket mera då en modern stormakt, som städse
måste anses kämpa för sig själv och sina medborgares väl.
Förenta Staterna gå sina egna vägar, heter det på kritiskt
håll, men deras mål är lika imperialistiskt som andra stor-
makters ; det är blott medlen, som äro mera raffinerade. Det
finnes till och med amerikanska författare, som förklara,
att deras land gärna utnyttjar de tillfällen till vinster, som
andra makter förskaffat alla folk genom hårdhänta medel,
men att det samtidigt tager på sig en lidande min liksom för
att antyda, hur svårt det är att gå dygdens väg i en syndig
värld. Det är, antager jag, en blandning av verklig rätt-
skaffenhet och något skrymteri i dén amerikanska politiken.
Att den har framgång, visas av de anförda handelssiffrorna.
Frankrike fördröjde i många år igångsättandet av de i
Washington beslutade utredningarna om kinesiska problem
och har ej alltid varit lätt att hava att göra med som granne
i sydväst. Men fransmännen stå synbarligen vida bättre
till boks hos kineserna än många andra folk. I stort sett
har Frankrike lyckats bra som administratör i Asien, och
dess goda namn och rykte lär väl komma det väl till pass
i Kina.
Intressantast är dock kinesernas uppskattning av japa-
nerna. Jag undrar om man ej kan sammanfatta den i orden,
att kineserna på en gång se ned på och beundra dem. De
se ned på dem såsom efterapare, först av den kinesiska och
sedan av den europeiska kulturen, och de hava ondgjort sig
över deras framfart under kriget, d. v. s. över erövringen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
