Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Som Mia föreställt sig, var det något visst trött men
på samma gång trotsigt över ’honom. Ehuru under
medellängd och rätt spenslig verkade gestalten
manlig genom huvudets hållning, blickens skärpa och
röstens kraft. Ty så snart han läst upp
inledningsdikten var hans trötthet borta. Ämnet tog honom.
Sedan han talat om Strindbergs utveckling, gick
han in på själva dikten. Mia var mycket intresserad,
men när han kom till Strindbergs uttalande om
konsten vid anblicken av »Sliparen»:
På dina skuldror, slav, man lade
att skaffa herrarne mat och dryck;
för att förnöja var lustans nyck
man satte slipsten och hacka och spade
i dina händer, du starke träl;
och medan du svettas och pinas ihjäl,
den frie mannen äter — och leker
och kvinnan ömsom piskar och smeker,
och medan du lagade deras stek,
de lekte i konsten sin lustiga lek.
Och därför att konsten var aristokrat,
så blev han för folket en olöst gåta;
men konsten och makten de voro så såta,
och därför fick konsten komma på stat
och äta gratis av folkets mat,
blev hon på en gång förundrad och gripen. Det
där var för henne något helt nytt — hon hade ej
läst dikten — och Gellertz, vilkens ögon blixtrade och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
