Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nitroglycerin aktb., Slockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITROGLYCERIN AKTIEBOLAGET
STOCKHOLM.
Det var på 1860-talet, som den redan förut bekante uppfinnaren Immanuel Nobel,
understödd av sina söner Alfred och Emil, upptog experiment för att i stor skala tillverka
och praktiskt använda det redan 1847 av italienaren Sobrero framställda, med kraftiga
explosiva egenskaper utrustade sprängämnet nitroglycerin, och blev detta arbete inledningen
till en rad uppfinningar inom sprängämnesteknikens område, vilkas betydelse för
bergsbruket och kommunikationsmedlen ej kunna överskattas.
Sedan Nobel i Frankrike erhållit ett utländskt förlagslån, blev han år 1861 i tillfälle
bedriva sina experiment i större skala vid den fabrik, som anlades vid Heleneborg i
Stockholm. Nitroglycerinen började snart, under namn av »Nobels
sprängolja», finna allmän användning inom bergsbruket, vid
järnvägsbyggnader etc., icke blott inom Sverige utan också i utlandet.
Heleneborgsfabriken förstördes genom en svår
explosions-olycka den 3 sept. 1864, och därefter följde för Nobelarne en tid
fylld av svåra motgångar.
Alfred Nobel, som nu blev verksamhetens ledare, förtröttades
dock ej. För anläggningarna i Sverige fann han i generalkonsul
J. W. Smitt och major Carl Wennerström det ekonomiska och
organisatoriska stöd han sökte. Tillsammans med dessa stiftade
Immanuel och Alfred Nobel den 11 nov. 1864 Nitroglycerin Aktb.,
vilket den 21 jan. 1865 erhöll tillstånd att anlägga en
nitroglycerin-fabrik vid Vinterviken, den första i sitt slag i världen.
I syfte att minska risken vid nitroglycerinens användning,
utexperimenterade Nobel 1866 ett fast sprängämne, som var mera
ofarligt att hantera, nämligen dynamiten, varå svenskt patent erhölls den 14 sept. 1867.
Tillverkningen upptogs också omedelbart vid Vinterviken.
Alfred Nobel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
